sat nam wahe guru

Söndag. En dag. Ett oskrivet blad. Mat i ugn och latsmarta genvägar för att få slappa så mycket som möjligt. Skönt trött i kroppen efter tio kilometer på skidor igår. Barnsligt glad att orka mera! Kan inte påstå att jag gillar att staka mej fram, tvärtom är jag mäkta förvånad att jag överhuvudtaget svalt jag-vill-inte-skida-stoltheten och ens börjat komma mej iväg. Gillar ändå bäst den bitterljuva lyckan när skidorna knäpps av och kroppen är genomtrött. Det är bäst – efteråt.

Ljuvt är det också att massera ömma muskler i varm bastu och efteråt smörja in sig i schysst chokladsmör. Åh, det doftar så gott! Det är liksom lyx på högst vardaglig nivå. Förnöjsamhet i det lilla och det långsamma. Det långsamma i yogan också, medvetna framåtböjar och ryggflex som känns i hela kroppen – eftersom hela kroppen hinner med. Systemet lapar i sig, tar emot och tackar. Att jag tar mej tid att inte ha bråttom – känns som att jag nosar på en helt ny takt i allt. Nödvändigt och oerhört efterlängtat.

Låter de stora besluten virvla runt utan vånda. Låter långsamheten få sjunka in där också. Jag har sprungit undan förut, nu försöker jag istället tänka Sat.Nam.Wahe.Guru. när jag bokstavligen stakar mej fram i spåret eller springer längs vägkanten. Ett steg i taget. Ett andetag i taget – ande tag. Vet att det behöver ha tid. Vet idag att det inte är lönt att stressa fram något. Allt landar tids nog där det ska.

2 reaktioner på ”sat nam wahe guru

  1. Tack, det var precis vad jag behövde höra idag. Önskar dig all lycka & välgång. Kram

  2. Sat Nam för det!
    Och en värmande kram på det! :)

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s