7 reaktioner på ”#lunch #promenad

  1. Vilken underbar bild! Och du, det du skrev om i förra inlägget, jag känner igen det. Väl. Och ändå är det som att det ibland måste mogna innan man tar det vidare. Alltså vidare inför sig själv. Ingen annan har säkert en susning av vad som pågår om du förstår hur jag tänker? Skickar en stor omfamning, lite mer ljus och tankar!

  2. Ja.
    Så är det.
    ”ingen annan har en susning”! och som sagt, dedär rosiga kinderna säger inte allt.
    Kram och tack för att du är där ♥

  3. Jag passar också på att skicka en stor cyberkram till dig fina Nina! Nu när jag äntligen lyckas komma in på din blogg igen. KRAAAAMMM

  4. Kram tillbaka Marika!
    Oj, har det varit stopp här på nåt sätt?

  5. Byn när den är som vackrast vintertid. Försökte hinna med solen idag men den gömde sig retfullt bakom ett sjok med moln. Tröstade mig med visdomsorden från fammos bonad ”hur än stormen viner bakom molnen solen skiner”. Något sådant. Fast helst skulle jag ha haft den värmande mot kinden. Kanske imorgon?

  6. Hallåå!
    If you dont know where to go, stand still.
    Kommer du i håg vem som sa det? Jag har tänkt på det många gånger :)
    Kram!

  7. Hallååå :)
    Det är ju det jag gör. Tror det är därför det stormar så runtomkring – dethär är nytt för mej :)
    Sat Nam Kram!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s