absolut amazing grace

Alldeles medveten om att jag pepprar er med vintersoliga bilder just nu, men det råkar vara det jag omger mej med så väldigt mycket jag bara hinner och kan. Supermegabehövlig ljusboost, som jag längtat så efter. Att vara såhär långt och ha vintern bakom sig, ja, det är ju lite kvar av den, men det är den bästa delen kvar. Den ljusa.

Har skidat över 30 km i helgen och kroppen ligger nu skönt ihopknycklad i soffan. Det bästa med att ge kroppen, andningen och hjärtat en omgång är efteråt-känslan. När man är alltigenom nöjd med sin prestation och vilan är välförtjänt och rentav nödvändig. Nu funderar jag sällan på samvete hit eller dit, men det är sannerligen med gott samvete jag suttit tungt på min rumpa framför datorn nu i eftermiddag. Renskriver anteckningarna från yogalärarutbildningen, som ett led i pluggandet inför sluttentan i april. Känns som att jag bläddrar i en guldgruva när jag vänder blad efter blad. Så mycket vi gått igenom och så mycket kunskap vi bara fått serverat. Nu när jag på allvar får sortera och bearbeta, så inser jag ju vilken resa jag gjort och fortfarande gör. Verkligen den bästa utbildningen jag kunde gå ♥

Det är mycket som hinner susa genom huvudet när man skidar. Särskilt när jag tacksamt tar emot ett allt bättre flås (andning!) och kan koncentrera mej på själva åkandet, istället för att bara försöka överleva. Meditation i rörelse absolut. Idag var det dessutom rätt tomt i spåret och då är det lättare att gå all in och bara staka på. Så himla stolt över att jag tagit mej över vill-inte-tröskeln när det gäller skidåkning. I många år har jag känt sånt avog och inte ens försökt. Nu vet jag egentligen inte vad det var som fick mej att göra ett sista försök?! Glad att jag dammade av min gamla utrustning och gav det en chans hursomhelst. Ungefär som ytterligare ett Check! på sånt, som legat under skinnet och tagit onödig energi. En tröskel, som inte längre är oöverstiglig. Känns lite som att jag betar av en hel del sånt dessa dagar. Sade jag att utbildningen är nåt av det bästa jag gjort… Utan den – inte en chans att jag personutvecklats så mycket som gjort de två senaste åren. Absolut amazing grace.

Sånt. Och såna tankar. Rör sig i min smått mörbultade, men lyckliga kropp. Litegrann som att vintersolen fortsätter lysa inuti, fast den gått ner för dagen. Sat Nam.

7 reaktioner på ”absolut amazing grace

  1. Jag blir alltid inspirerad av nydragna spar i solsken. Lyckliga och duktiga du! Lykopiller! Kram

  2. Sat Nam! Din tacksamhet & glädje går rakt in i mitt hjärta:-). Kram

  3. Åh så glad jag blir av era rader, tack ♥♥♥

  4. Underbara bilder och även jag känner glädjen! ♥
    Vilken resa det här varit och fortsätter att vara.
    KRAM

  5. Det låter helt ljuvligt … Och bilderna är fantastiskt vackra.
    Tack för att du delar din tacksamhet.
    Önskar dig en underbar dag på alla sätt,
    kramar Lina

  6. Underbara ni. Allihopa.
    Peace & Love!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s