att överlämna sig åt sig själv

Det känns onekligen stort. Skönt och läskigt på samma gång. I två år har jag blivit tilldelad kriyor och meditiationer. Jag har följt recept. Lutat mej mot instruktioner. Det har varit både lustfyllt och kämpigt. Min obändliga lust att klara mej själv, klura ut på egen hand och följa min egen inre röst jämsides med disciplinen och tilliten att ibland behöver jag överlämna mej för att växa.

Nu överlämnar jag mej åt mej själv. Vässer min intuition och börjar lita på att jag vet vad jag behöver. Själv. Nu är tiden då jag får och kan ägna mej åt kriyor jag inte hunnit med förr, ta mej an meditationer som inte rymts in. Skapa min egen sadhana. Följa mina egna riktlinjer och hålla en disciplin för att jag i hjärtat vet att det är precis vad jag behöver. Ingen som styr och ställer. Ingen som skickar pdf-filer och färdigt material. Det är en lättnad. Faktiskt.

Med mej i bagaget från retreatet fick jag ändå lite vägkost. En meditation, som jag med spänning väntar på att få hemskickat på ett usb-minne. En kärleksfull uppmaning att ta hand om mej – se till att få massage och bli omhändertagen så ofta jag bara kan. Fortsätta skapa utrymme för vila och egen tid, satsa på mej själv. Se mej själv. Ta hand om mej. Göra det lustfyllda och kravlösa. Jatack, I will.

3 reaktioner på ”att överlämna sig åt sig själv

  1. Som en vardags-verktygslåda och som en förbandslåda för akuta saker. Tänker jag. Bara att gå vidare hand i hand med din inre lärare. Allt finns där! Stor kram min vän!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s