istället för.

Nej. Barnmat är inte aktuellt hos oss. Inte i dess rätta bemärkelse. Däremot funkar dessa fruktpuréer alldeles utmärkt som mellis och som färdkost på långpass. Jag måste erkänna att jag inte ens smakat någon kolhydratgel, men jag har petat lite försiktigt på dem i butiken och kollat innehållsförteckningen. Tänkt i mitt stilla sinne att det kan inte vara nödvändigt med alla dedär tillsatserna och sockervarianterna, förlåt min okunskap om jag är helt ute och seglar.

Så mycket vet jag ändå att när jag gör mina långpass uppemot 20 km och mer, ävenom de går i maklig takt, så behöver jag fylla på med kolisar för att orka ända hem. Oftast. Då har dessa ekologiska(!) barnmatspuréer varit fantastiskt praktiska. No shit i dem överhuvudtaget. Passar finfint i fickan. Landar mjukt i magen.

Jag ska ju inte ens jämföra mej med högpresterande idrottsatleter, som säkert behöver en annan konstellation och energisammansättning för att orka fullt ut. Kanske? Så dethär står helt och fullt för mej. Tänker bara att det kunde vara ett tips till dej också. Såhär denna långa, njutbara löprundornas höst.

Annonser

4 reaktioner på ”istället för.

  1. Det där ska jag testa du! Tänkt likadant faktiskt! Spanat på dem i hyllan några gånger men aldrig kommit mig för att köpa bara för att det känns som lite för mycket…något är det ;)

  2. Är så fascinerad över dina långpass, det verkar så härligt. Men när jag själv ska göra det känns det inte så där härligt :-) Kanske måste man tänka på ett annat sätt eller ha ett annat tempo, att det inte är snabbast möjligt runt? Vore nog något för nya mig att utmana mig själv med, att våga låta det ta tid
    :-)

  3. Tycker det krånglas till en del med alla sportdrycker, gél och allt vad det är. Det mesta borde man ju enligt konstens alla regler få till själv med schyssta råvaror. Hellre en mosad banan är femtielva Exxx…?!
    Finns en del mums i barnmatshyllan ;)

  4. De är inte a.l.l.t.i.d så härliga ;) Men oftast. De har verkligen varit en träning på djupet för mej. Jag som alltid ska ha så bråttom! Det är i princip fot om fot, som gäller. Nästan så det går långsammare än en powerwalk. Igår till exempel så gick jag i de flesta uppförsbackarna, allt för att spara på krutet och orka längre. Tar mej tid att stanna och fota. Tar mej tid att dricka. Skiter i klockan – sen visar det sig ofta att det gått snabbare än de gånger när jag faktiskt håller koll på klockan :P
    Fot om fot alltså. Långsamt. = är faktiskt en större utmaning än att springa max!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s