zzzzzzzzzz.

Om att sova. Mycket. Jag tycker om att sova. Mycket.
Jag gör det också. Mycket.

Hela mitt liv har jag varit kvällstrött. Och morgonpigg. Inte sådär att jag vaknar fyra, fem, utan mer att när jag vaknar är jag pigg på en gång. Det finns liksom inget mellanläge. Jag öppnar ögonen och så är jag vaken. Det är lika om kvällarna, det finns ingen gråzon – endera är jag vaken eller så sover jag. Där lite över nio börjar jag blinka långsammare och därför tycker jag bäst om vanlig vardag för då är det liksom berättigat att vika in sig i lakanen innan tio. Läsa några sidor i en bok och sen stänga ner.

Och sova minst åtta timmar.

Jag har haft mina perioder med sömnsvårigheter och visst händer det att jag har ”en dålig natt”, men så länge allt lunkar på i vardagstakt mår och sover jag absolut bäst. På helgerna kan det ju bli lite tokigt och då vet jag av det i min sömnklocka på en gång. Är en sopa till värdinna, ifall vi har gäster, för det har ingen betydelse hur trevligt sällskapet är – vid tio gäspar jag stort och har ofta god lust att borsta tänderna och gå och lägga mej.

Har aldrig förstått mej på nattsudd heller och sena vanor. Kan inte äta sent eller träna sent.
Tupplurar begriper jag mej inte heller på. Jag vill sova om nätterna. Har alltid känt så. I tonåren sov jag en hel del på eftermiddagarna, men då låg jag vaken halva nätterna istället. Nej, som sagt, när jag öppnar ögonen på morgonen så stänger jag dem helst inte förrän på kvällen. Ordning och reda.

I jämförelse med min andra hälft och vår dotter, så är jag rentav militärisk i mina sov(och mat)vanor. De ugglar uppe sent om kvällarna och sover halva dagarna. Vi är i väldig otakt ibland och det suckas högljutt då jag ropar för femtielfte gången från sovrummet att skruuuva neeeer ljuuuudet på tv:n så jag kan soooova. På morgnarna kliver de i sin tur upp surt plirande på mej då jag tydligen skramlat för mycket i köket eller annars rumsterat om.

Hur det än är, så tror jag på sömn. Jag tror på den läkande kraft, som bor i tillräckligt många sömntimmar varje natt. Inte fem timmar två nätter och tretton som kompensation den följande. Nej, det behövs regelbundenhet.

Jag tror att fler borde sova mer. Mycket mer. Prioritera den djupa vilan. Hur hälsosamt man än äter, hur mycket man än yogar, hur bra man än tar hand om sig – så är inte den djuplodande effekten fullkomlig om man inte sover ordenligt. Behovet är förstås olika, men jag tror att många ignorerar kroppens signaler på sömnbrist. Intalar sig att det behövs inte mer än fem timmars sömn per natt… Det kan funka på våren och sommaren, men nu är sannerligen tid att sova. Det säger sig självt. Mörkret bjuder in till vila. Tyvärr ser det ut som det gör idag och sällan finns utrymme att dra sig tillbaka, som man gjorde förr denhär årstiden. Istället rusar vi på, tär på alla reserver och nallar av sömntimmarna för att hinna med. Dumt.

…och så är det ju så skönt att sova. Så skönt. Det är värt alla halva filmer jag sett!

Annonser

5 reaktioner på ”zzzzzzzzzz.

  1. Japp. Japp. Japp. Skriver under på allt! Konstigt va? Skönt att höra att du som jag har svårt att vara värdinna efter kl 22, jag blir så tröött och längtar tills jag får gå och lägga mig. Och nyår, visst är det svårt? Hos oss är vi ganska lika alla tre, tack och lov även om maken behöver mycket mindre sömn. Fast jag sover med öronproppar, så vaknar jag inte när han går och lägger sig eller går upp, eller av barn eller hund. Smart va?!

  2. Jag har också i perioder plågats av sömnsvårigheter och uppskattar därför varje hel natt av ostörd sömn. Intressant annars hur olika sömnbeteenden kan vara i en och samma familj. Maken klarar sig på färre timmar än jag och hålls lättare vaken om kvällarna. Äldsta dottern har alltid sovit mindre än lillasyster och de kan inte dela rum pga detta. V somnar sent med lampan på medan M slocknar tidigt i ett mörkt rum. Båda vaknar ändå tidigt, vardag som helg…

  3. Såååå lik dig vad gäller detta. Somnar nästan aldrig senare än 22,30. Kl 21 kan jag somna med lätthet. Och det är ju så skönt att sova! ;-)

  4. Vad intressant att läsa, det låter skönt! Jag tycker om att sova, att kunna sova, men jag har inte behov av särskilt mycket eller helt regelbunden sömn. Jag måste ibland, enstaka nätter eller flera, ibland längre perioder nattvaka p.g.a. ett barn med svåra sömnstörningar. Innan detta behövde jag ändå inte mycket sömn. Jag har just haft sex nätter med mycket sporadisk sömn, den tredje och fjärde nästan utan, men är inte särskilt påverkad. Sov ut lite idag. Jag själv tror att jag också har ett avvikande sömnbehov, dock odiagnostiserat. Ändå anser jag att sömn och ett hälsosamt leverne är jätteviktigt :) När det kommer en mer regelbunden period så tycker jag att det är underbart att få sova sex timmar, gärna sju. Nästan alltid är det ett litet avbrott, men när morgonen kommer är det underbart att gå upp och få ta itu med dagen.

  5. Tack för era sömnreflektioner!
    Sömnen som kan vara både en välsignelse och en förbannelse, och allt däremellan.
    Kram på er!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s