janesh.

 

 

 
Janesh. Ja, vad ska jag säga. Det var småmagiskt att äntligen få se och uppleva honom. Han såg ut som jag föreställt mej, väldigt indisk, väldigt proper och väldigt klok. Det är något särskilt med människor, som besitter stor visdom. Det syns i ögonen och utstrålningen. Jag fylls av respekt och ibland blir jag nästan lite rädd – rädd för att bli synad i sömmarna. För det är så det känns, som att den sortens människor ser allt vad man själv inte ser. Också ser det som man inte alltid är så stolt över.

Han och hans manager kom strax innan föreläsningen skulle börja, efter en lång resa längs med snöiga vägar från Helsingfors. Janesh sade själv att han hade för mycket Vata i sitt system efter allt resande, att det gjorde honom lite nervös och osammanhängande. Det märktes till en början. Sen slappnade han av och humorn kom fram. Trots det fanns där en, förlåt mej om jag har fel, gnutta divalater som jag förundras över. Samtidigt var det så typiskt indiskt, sådär självklart och lite lustigt, att jag faktiskt inte kan skilja på om han faktiskt bara skyddade sin integritet eller om det var något annat. Strunt samma. Det var bara en känsla som förvånade mej.

Hursomhelst delar denhär mannen frikostigt med sig. Särskilt när han låter metaforerna och det poetiska berika föreläsningen, när man ser att han öser direkt ur hjärtat – då, då är han fantastisk. Han provocerar på ett underbart sätt, verkligen väcker en ur slummern, och att han lever som han lär är inget man tvivlar ens en sekund på. Den serverade vattenflaskan ratar han direkt och ber sin manager hämta sitt uppkokta vatten på termos istället. Han tar sig tid att samla sig mellan varven, lugna ner sin Vata, och räds inte att vara tyst en längre stund.

Han föreläser med hela sin kropp och ögonen strålar. Jo, han är en man som har koll. Jag tackar i mitt hjärta och hoppas naturligtvis att han kommer på nytt, det lovade han nämligen att han gör om vi bara vill

För egen del så placerar jag Ayurveda för ditt sinne strategiskt på soffbordet. Än en gång. Fortsätter vika hundöron, fortsätter skriva i kanten, fördjupar mej lite till. Det är ju så det funkar, man låter sig inspireras på nytt, få ny fart och ny lust. Och jag kan inte låta bli att lockas av det Janesh upprepade gånger sade: börja äta enligt din dosha idag och du är pånyttfödd om 7 år, ja, du är yngre då än vad du är idag. Undrar för övrigt hur gammal han är, inte 100 väl?!


Småsuddiga foton tagna utan blixt, för husfridens skull så att säga.

8 reaktioner på ”janesh.

  1. Inspirerande. Du skriver så ärligt & bra! Tänker att du besitter stor visdom & insikt:-). Kanske jag med ska plocka fram boken för att fräscha upp minnet. Kram

  2. Alltså, blir ju så galen när du skriver divalater, haha. Säkert lätt kulturkrock. Har inte läst boken, men… den står på listan.

  3. Jag älskade hans roman Efter sista regnet. Och jag gillade Ayurveda för ditt sinne i början. Men någonstans i senare delen av boken tappade jag något. Tappade han något? Den svarade inte på mina frågor helt enkelt.
    Min upplevelse av indier är att de oftast är otroligt raka och direkta, inget småprat här inte :) men ändå väldigt väldigt ödmjuka och utan divalater. Skulle gärna lyssna till honom som sagt.

  4. Tack för den komplimangen, har lite svårt att se mej själv så bara ;)
    Kram och glad att du inspireras!

  5. Säkert en kombo av flera saker och som Annika skriver här nedan, indier är grymt direkta. Jag fattade nada de första dagarna när vi var i Indien, förstod mej inte alls på deras sätt och uttryck – sen var det bara skönt att de var så raka och ärliga :)
    Hoppas du tar dej tid att läsa boken, den är lite annorlunda gentemot andra ayurveda dito.

  6. Jag läste också Efter sista regnet med andakt, det är en stor bok!
    Gillar Ayurveda för ditt sinne för att den är lite annorlunda, jag tycker om det andliga i den, det mjuka.
    Och ja, hoppas du får bänka dej på någon av hans föreläsningar snart ♥

  7. Spännande att få träffa honom:) Jag kan bara hålla med om det Annika skriver Älskar romanen,men kom av mig i Ayurveda för ditt sinne!! Kanske får plocka fram den igen!!!

    Kram Lotta

  8. Det är lustigt, eller egentligen rätt självklart, hur man så gärna vill träffa en del personer. Brukar fundera på det ibland. Och hur det inte sällan blir så att man faktiskt får träffa dem man allra helst vill. Attraktionslagen på hög nivå :)
    Kram på dej!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s