det enda som räknas.

Jag är ingen hardcore mediterare. Avsätter inte timmar av min dag till stillhet och kontemplation. Däremot är meditationen mitt viktigaste verktyg alla kategorier. Inom kundaliniyogan belyser man verkligen meditationens kraft, även i det lilla. Kanske synnerligen i det lilla.

För mej handlar det om att avsätta en stund varje dag. Varje dag. Året om. Det finns i sanning inte en dag där man inte skulle ha tid att meditera tre minuter. Som vanligt är det fråga om att prioritera och den biten kunde vi gott bli bättre på.
Varför jag skriver just tre minuter är för att precis så korta är rekommendationerna i kundalinin. Gör din meditation minst tre minuter. Sen är förstås allt du plussar till enbart av godo, men vill du ta avspark i det lilla är det tre minuter som gäller. På en så kort stund hinner du förstås knappt sätta dej ner och ens vända blicken inåt, men det handlar inte (bara) om djuptlodande effekter, utan om att integrera meditationen i ditt liv med minsta möjliga effort. Och det är där många av oss behöver börja för att ens komma igång eller överhuvudtaget ha geisten att fortsätta.
Hellre ha känslan att jag hade kunnat sitta längre med meditationen, än att rida på sina högsta intentioner och inte mäkta med ens halva dendär halvtimmen man så gärna hade fått till.

Jag har börjat så. Verkligen med bara någon fjuttig minut om dagen. En dag i taget. Efterhand blir minuterna oumbärliga. Något man absolut inte vill prioritera(!) bort. Det handlar om att skapa effekt på sikt, nöta in ett mönster och övertala sig själv med meditationens inneboende list.

Att dessa minuter en del dagar mest kanske består av tankevirrvarr är inget att stressa upp sig över. Jag brukar tänka att de tankar som kommer, kommer av en orsak. Ofta upplever jag gamla minnen, personer och lösryckta fragment seglar förbi – tänker då att det är en del av reningsprocessen. Tankar som syns en kort stund, för att sedan sorteras in i rätt box eller helt släppas iväg. Jag tar allt mindre stress av rastlösheten, av tankarna och av annat som kanske känns störande. Let it be. Verkligen. Gör din teknik, gör din mudra, gör din andningsövning eller bara sitt stilla. Alla bitar fogas samman efterhand. Det finns inget att oroa sig över, inget du måste. Det enda som räknas är minuterna som tickar på timern.

8 reaktioner på ”det enda som räknas.

  1. Såå sant! Hur många minuter går det inte på ett dygn. Tre minuter är ingenting om man verkligen vill. Och vem behöver inte slappna av en kort stund när samhället ser ut som det gör. Kloka ord!

    Kram M

  2. Fint skrivet, och sant! Håller man ut tillräckligt många dagar/veckor med sina tre minuter blir det en slags ”trygghet”, något man inte vill vara utan – som kaffekoppen på morgonen (för mig iaf ;) ) Tack för det du skrev om tankarna som kommer, funderade på det senast idag faktiskt.. att de bara flyger in i hjärnan från ingenstans trots att jag försöker fokusera på mitt mantra.

  3. Dethär är min upp-på-barrikaderna-grej :)
    Just do it ♥

  4. Exakt. Trygghet!
    Jag känner absolut att det svajar de dagar meditationen inte blir av genast på morgonen – därför ser jag till att den blir det åtminstone 90% av alla årets dagar. Så värt!
    Kram!

  5. Oj vad det här blir klart & tydligt efter en helg utan meditation.. Gaah.. Kram

  6. Ja den där meditationen håller mig på banan på något vis. Av att känna vad som är viktigt. Att låta tankarna flyta förbi utan att fastna. Rent och skönt helt enkelt!

  7. Upp i sadeln igen bara ♥
    Varm kram!

  8. Renande är ordet!
    Kram!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s