sten, (räv)sax, påse.

Vi kramar några träd på det!

Så märkligt att det ibland blir så smärtsamt tydligt var begränsningarna finns. Hur vi alla har våra rävsaxar, som håller oss fast där vi helst inte vill vara. Trots att livet tuffar på, trots att det på det stora hela är ljust och energifyllt. Endorfiner och glädje. Guldkanter och extra plus. Kanske är det just då, när det smattrar av livslust mot fönstret, som det blir synligt – allt detdär som är obekvämt. Slantens andra sida. Det är nog så för mej nu.

Slits mellan det normala och att sticka ut.

Tänker att det är nu, precis nu, jag ska uttala alla drömmar högt, alla planer och all vilja jag någonsin haft och har inom mej. Annars kommer de fortsätta gnaga där inuti. För drömmar ska inte sitta inlåsta.

Så jag plockar fram mitt papper. Min penna. Idkar största möjliga form av terapi. Skriva.

Däremellan välsignar jag möjligheten att kunna skriva av mej. Här.
Välsignar min vardagsstruktur med yogan, träningen och vilan. Det ytterst konkreta må bra-arbetet. Det som underhåller grunden, upprätthåller balansen och vederkvicker min själ (jajjamän).

För nej, jag mår inte apa. Tvärtom. Jag är bara förbannad på alla dem, som inte kan leva med att man inte mår apa. God bless them.

Annonser

7 reaktioner på ”sten, (räv)sax, påse.

  1. Stå på dig, annars gör någon annan det – det stod det på min vägg i min första lägenhet. Det är inte klokt att människors rädsla tar sig sådana uttryck. Min lärare säger också att rädsla är ett uttryck för ilska. Jag tror att när man går sin egen väg blir en del stärkta, andra blir provocerade för att de inte vågat själva. Du mår fint, det är viktigt. Du kan må ännu bättre när du outar dina drömmar, gör det på platser där du är ”trygg” först om du förstår hur jag menar? Jag har varit kräkfärdig av nervositet bara att säga att jag skrivit en bok, men till slut har det blivit en självklar mening för mig att säga och nu vågar jag strunta i de som inte kommer att gilla den! Och skriv. SKRIV! Stor kampkram!

  2. Keep up och borsta bort andras skräpiga energier! Och lev dina drömmar (det är få förunnat)!
    KRAAAM <3

  3. Var den du är & förändra världen! (jo det är en boktitel jag har snott..). Jo jag tror att man inte behöver outa alla drömmar för andra. Bara glädjas åt dem inombords & sen när det händer, för det är jag säker på att det gör, då kan dom stå där & gapa! Kram

  4. Tänker att det beror på vad drömmen handlar om. Ska man som jag i mitt fall sälja en bok så måste man outa drömmen :) Annars vet ingen om det! Tycker också att vi är lite för försiktiga till vardags. Folk får väl få spader och gå i spinn om de vill, vad rör det egentligen det man vill göra?

  5. Jag sitter och är kräkfärdig över elaka människor…lärare…just nu.
    Måste också stå på mig.
    Mina drömmar…hmmm…fortsätter att glädjas åt andras som går i uppfyllelse.
    Det får duga så länge.
    Glad att du är glad!

  6. För vissa människor är det oerhört provocerande med människor som mår bra, är trygga i sig själva, vågar vara sig själva och drömma. Särskilt om man inte är det själv. Ofta kvinnor. Ofta i småstäder (kan väl inte vara bara i min?) Och livet är för kort och värdefullt för att låta såna små människor komma åt en och ta den energin ifrån en. (Svårt, jag veet!)

  7. Blev så många bokstäver och långa ord när jag skulle svara er, så jag säger bara kort och gott; tack ♥ det slår gnistor om era kommentarer och ni vet inte hur mycket det boostar och peppar mej! Ni är bäst! KRAM

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s