livet.nu

Årskrönika? Nej, inte i år. I år är året då jag väljer att inte se så mycket tillbaka. Bara konstatera att det varit ett omvälvande år, igen, och att jag är väldigt tacksam över att jag är där jag är. En helt suverän känsla.

Ett år som plockat fram glädjen i mej. Barnsligheten. Jämfotahoppen.
Tacksamhet ända in i hjärtat.

Dörrar har öppnats. Fönster stängts. Eller var det tvärtom. Möjligheter hursomhelst, på alla de sätt. Orken och lusten som kommit tillbaka. Känslan av att jag har kontroll, men inte maniskt och inte prestationsmässigt. Hur jag håller i tyglarna själv. Allt mindre påverkad av omkringligheter och omständigheter. Insikten att det allra, allra mesta beror på mej själv och hur jag väljer att ta saker.

Yogan. Meditationen. Mina verktyg, livlinor och andrum. Jag har slängt så mycket onödigt överbord, istället bjudit in allt det jag saknat de senaste åren. Vill så innerligt gärna dela med mej, men på mina villkor och i min egen takt. Beslutet att inte undervisa i parti & minut, utan istället boosta med workshops och kortare kurser. Ge allt, men ge det i balans.

Den egna yogan. Min sadhana, som är så mycket mer än bara yoga. Den privata delen. Min ♥:sak.

Löpningen. Förundrad över hur lycklig jag blir av den. Friheten. Styrkan som kommer på köpet. Det alldeles, alldeles underbara med att sätta fot om fot. Framåt. Helst i skogen. Styrketräningen som komplement. Den barnsliga glädjen, som jag hittat i träningen. Är till och med glad över att ha behövt stå upp litegrann, försvara mej och visa att det inte bara handlar om någon tillfällig grej – att jag istället snarare hittat tillbaka till något glömt. Och om det är något jag bestämt mej för och kunde kalla ett nyårslöfte, så är det att fortsätta gå rakryggad och all in. Inte låtsas som att träningen bara är något jag pysslar med litegrann sådär ibland kanske ungefär. Nej, jag är en löpare och jag är en tränande människa.

Fjärilarna i magen. Det glada bubblet. Den innerliga lyckan över att må bra och känna liv i livet. Våga vara här och nu. Våga vara människa. Leva fullt ut!

Wahe Guru!

14 reaktioner på ”livet.nu

  1. Nina, det låter som ett bra år. Stor kram.

  2. Underbart inlägg! :-)
    Kram M

  3. Jag kan ärligt säga att det här året var det som något stort hände med dig. Något fritt och starkt. Men ändå mjukt. Jag är så glad i dig Nina. Så glad åt allt du ger via dina ord. Din hängivenhet på ditt lite envetna sätt :) Skulle kanske drista mig att säga sturskt men så långt vill jag inte gå :) Kramar om dig så här på avstånd och längtar verkligen tills vi ses!

  4. Ja, det har varit ett fint år. Inte lätt, men fint!
    Kram!

  5. Vet du, jag skrattar högt och glatt åt din lust att använda 'stursk' :) För när du skriver sådär som du gör, så ser jag ju att din beskrivning är väldigt mycket jag i ett nötskal!
    Kram och händerna fulla av glädje till dej!

  6. Det blev ju en sorts årskrönika ialla fall :-)
    Jättefin läsning om hur året har förändrat dig, intressant som vanligt. Jag är glad för din skull, det känns som om du hittat ”din plats” i livet, på jorden.

  7. Bubbla på fina Nina.
    Sitter på bibblan och skriver och läser och tänker att du bara gör mig glad i grådaskiga regniga dagen.
    Stor nyårs Kram

  8. Wow säger jag bara! Keep up med att vara den du är & lysa. Kram

  9. Det blev ju det ändå, minus månad för månad och tretusen bilder :)
    Tack fina, det känns som att det är som det ska vara nu. På riktigt.
    Kram!

  10. Bamsekram tillbaka!

  11. Livet är helt enkelt rätt härligt :)
    Kram & Sat Nam!

  12. Åh härligt Nina! Rakryggad och all in. Det tar jag med mig in i mitt 2014 – tack!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s