upp och ner. och sånt.

Skrev i förrgår ett litet inlägg om fötterna i högläge. Lyckades radera det när jag skulle rätta till ett stavfel via telefonen. Morrade en stund, men tänkte sen att kanske det var så förkylningsbörjanet skulle avstyras. För det har kittlats litegrann i halsen, irriterats lite i näsan och varit sådär sömnigt som det kan vara när kroppen krigar mot intrång. Inte undra på, som det har snorats och hostats kring mej i julhelgerna. Ett par dagar upp och ner i soffan satte punkt för det värsta, pepparpeppar. Blev förevigad av maken, som inte fattar hur jag kan tycka det är bekvämt att ligga som gör i soffan ibland. Allt för konsten – och för cirkulationen.

Definitivt avstyrd kan jag väl inte säga att snorbobban är, men det är inte mer än att den klarar sig självt om man säger så. Rörelseivern var tillbaka igårkväll och jag lufsade runt en nattsvart runda, verkligen sådär genomsvart. Pannlampa, vad är det? Det finns något väldigt avslappnat med att springa längs med nedsläckta vägar, rogivande. Enda jag kan oroa mej för är att stiga snett i någon grop jag inte ser eller bli vettskrämd av någon kvist som hänger ner över vägen. Igår var det verkligen fot om fot som gällde, nästan så jag idkade gång. Fascinerande på hur många olika sätt det går att springa, allt från fot om fot till kraftfullt maskineri framåt, framåt.

Ikväll blir det kroppsomsorg. Har planerat in ett yogapass, prioriterar nämligen min meditation om morgnarna nu och försöker istället kila in asana-delen om kvällarna. Har en del muskler att särskilt ta hand om också och tänker mej att jag ska vara rejält mörad när jag oljar in mej för varmduschen sen. En del yogatrådar ska också knytas ihop inför lördagens sadhana i byagården. Är så himla glad över alla anmälningar som rasslat in, vi kommer ha det trångt och härligt i salen. En sadhana med kriya (yogapass), avslappning och en timmes mantrasång på det. Lovely. Jag längtar.

Mörkaste mörka, med ett pärlband av gatubelysning. Så rofylld löpning i ljummen januarikväll.
Annonser

6 reaktioner på ”upp och ner. och sånt.

  1. Här är en till som är ute i mörkret om kvällarna. Oftast med pannlampa och vid elljusspår men ändå mörkt. Nu blev jag sugen på fötter i högläge! Kram

  2. Gillar också den ställningen :) Har man träningsvärk i benen brukar det underlätta väldigt mycket, men då är det viktigt att rumpan har riktig kontakt mot det man vilar mot, men det visste du säkert redan!

  3. Oh yes, här är det en kudde som lyfter höften lite extra, sköööönt :)
    Och visste du, enligt kundalinitänket, så är dethär en högst delikat position att tanka prana :) (fast kanske inte med en bok i trynet då, haha)

  4. …och även om jag inte kunde bry mej mindre huruvida någon ser mej när jag springer, så finns det något oerhört avslappnande i att vara nästintill osynlig!
    Kram!

  5. Har nog aldrig testat att springa i totalt mörker, finns så många skummisar där ute (och jag läser och ser alldeles för många deckare), och rädde Walter får jag nog inte med mig:-) Vad härligt med din lördag, en sån energigivare!

  6. Vet du, jag är dendär urblåsta, dumma bruden som skulle gå ner i dendär mörka källaren där en yxmördare garanterat står och väntar ;)

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s