here we go again [ja, så var det skogen igen].

BildBild

Igår trodde jag verkligen inte att något långpass skulle bli av idag. Hade dessutom bestämt löpdate med en annan tjej, men hon blev sjuk och ställde in. Själv gick jag omkring och kände efter så jag höll på att känna ihjäl mej, var bombsäker på att jag skulle vakna med värsta förkylningen imorse. Men en filmkväll i soffan och sköna sömntimmar gjorde underverk, så jag vaknade fulltankad.

Solen var även den vaken och ett par minusgrader under natten bådade gott för bra underlag i skogen.

Bild

Stigar med vit sand är extremt roligt att springa på. Och så allt det gröna runtomkring, jodå det duger.

Bild

Denhär typen, med barr i mungipan, har tydligen blivit torr bakom öronen i vinter. Han har annars varit den mest knäppa hund vi någonsin haft, rastlös så in i bängen och nästintill omöjlig att ha i koppel. Han fick ju hänga med förra helgen och visade sig då från sin bästa sida, vilket han också gjorde idag. Travade så fint, så fint framför mej, utan att dra och rycka. En riktig kompis att börja ha med alltså. Inte mej emot.

BildBild

Så lite konst på det. Finns rätt mycket gammalt bråte ”uppe på åsen” var jag springer. Gamla sängbottnar, tunnor och annat rostigt, som dumpats av. Så fult att det nästan blir fint. Mitt i skogen hade också någon bemödat sig med att stansa upp denhär lappen, men jag fattar ingenting. Eh.

Bild

Drickpaus i det gröna. Gillar min löprygga, praktisk och smidig. Ingen telefon som guppar i fickan, inget midjebälte som klämmer åt eller vattenflaskor som dunsar mot ryggen. Inga problem att kombinera med bältkopplet till hunden heller. Bästa (dyra) köpet.

BildBild

Det blev 17 km. Tack. Jag säger tack, för löpningen har nämligen inte varit angenäm den senaste tiden. Alltför mycket asfalt och alltför bråttom har jag haft. Det är inte min grej! Går inte att beskriva skillnaden mellan att mata asfaltkilometrar, eller grusväg för all del, och att trampa stigar i skogen. Går inte. Jag antar att det är något som satt sig i huvudet, men det oaktat så vet jag att min plats är bland trädstammar och mossa.

Jag dras ibland med andras uppdateringar om kilometertider och kvalitetspass och börjar tänka för mycket. Tänker att jag säkert borde få till mer intervaller, att jag borde veta vad min exakta 5 km-fart är och att jag borde strukturera upp min löpning bättre. Men jag funkar inte så. Jag mår bäst av att bara strutta runt och det är som allra bäst när jag inser att jag knipit ytterligare 20 sek på 5 km utan att ha haft det som mål. Att det bara sker. För jag vet att jag kan vara snabb, men det är inte något jag njuter av.

Jag njuter i skogen. Av att vara ute länge, länge. Kvalitet.

Och solen gick i moln på samma gång som jag sprang in på gården hemma. Amen.

14 reaktioner på ”here we go again [ja, så var det skogen igen].

  1. Jag ser dig också mera som en skogsälva än ett stads troll. Absolut!
    Kram

    • Så fint sagt ❤️
      Fast egentligen är jag kanske mer som ett skogsrå, en som lurar dej långt in i skogen ;)
      Kram!

  2. Härligt att du insett det. Välkommen till klubben! ;-)
    Och WOOOOOW vilken trailporr. Kan du inte skicka hit lite av era stigar? ;-)

    Kram M

    • Glad klubbmedlem, tack!
      …och jag som tycker du verkar ha SÅ fina skogar och stigar där hos dej! Vi får helt enkelt hälsa på hos varann ;)
      Kram!

  3. Jyst dedär stigarna (typ det bästa av Gustavsrundan ser det ut som) som vi råkar ha häromkring är otroligt fina. På åsen så jämnt och fint med sand under att den som vill kan springa med full fart, medan vi som inte har lika bråttom kan njuta i fulla drag av lugnet och stillheten i skogen. Tänker ofta på hur mycket trevligare det är att gå i skogen när man till vardags p.g.a. tidsbrist nöter asfalten runt byn. Den kalla vinden, bilarna med sina avgaser och den stress de skapar när de brakar förbi strax intill en m.m. är inget man direkt saknar bland träden.

    Kul att du fått en kompis att ha med dig också, nåt jag saknar ibland när jag inte har jobbarkompisen med mig i skogen. Man borde kanske skaffa hund :-)

    Tack för inlägget och bilderna. Jäklar vad det skall ”trailas” i sommar.

    • Gustav när han är som bäst, är nog något av det bästa!! Igår var han dessutom torrast vad han varit på hela vintern och jag kom torrskodd hem, bara det liksom.

      Ja, rundorna kring byn om kvällarna nu i vinter är inget jag kommer sakna heller. Ser framemot ljusa vår- och sommarkvällar då man kan bege sig in bland träden utan att behöva tajma med solnedgången.

      Jag har ju typ trehundra leder att utforska ännu, jämfört med dej ligger jag i lä :) Men som sagt sommaren ÄR lång och ja, jäklar vad det ska älgas fram i våra marker. Amen.
      :D

  4. Åh, Nina löperskan. Vad jag är imponerad och inspirerad av dig!

  5. Så härligt det ser ut!!Och du strålar Nina i hela ditt inlägg!! och en sån söt liten vän du har med dig också :)

    Kram Lotta

    • Tack och varm kram tillbaka!
      Jodå, han är söt och det är också varit hans räddning då han varit sådär jobbigt energisk ;)

  6. Underbart! Det är tur du vet vad som passar dig och vad du vill ha ut av det, det är så lätt att dras med när man inspireras av andra. Vilken goding till hund, hur många har du och vad är det för raser?

    • Tack för dina ord, Lotta! För det är så jag känner, att det börjar utkristalliseras hur jag vill ha det – har lite svårt med tålamodet bara, vill att allt ska vara solklart från första stund :D

      Vi har tre beaglar, som till vardags är jakthundar, men som när jaktsäsongen är över behöver få motion och det är oftast jag som står för den… maken står för det andra ;)

      Kram!

  7. Härlig träningskompis du har. Jag drog ut min jycke på joggingtur häromdagen efter långt uppehåll. Jycken var jättetrög i början när jag kände mig pigg & i slutet när jag var trög då började hon piggna till, osync:-). Kram!

    • Ungefär så har lillpysen och jag varit förut – mest så att han velat springa ihjäl sig och inte fattat att det blir mycket trevligare om vi håller ungefär samma takt. Men nu så.

      Sen är det ju en vanesak, ju mer man är ute med hunden så lär den ju sig villkoren och är mer än gärna till lags.

      Kram!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s