änglakorten.

WP_20140723_012.jpgWP_20140723_013.jpgJag skulle ju skriva mer om änglakorten. Affirmationskort och dagliga ord på vägen är jag överlag en sucker för, men kände ingen dragning till änglavarianterna förrän de började dyka upp alltmer frekvent bara för att kulminera dendär kvällen då jag gick på en föreläsning som handlade om just änglar.

Det är alltså Doreen Virtues kort det handlar om. Flera av korten och hennes böcker är översatta till svenska om man inte vill ha de engelska versionerna.

Det är inte svårare att få tag i dem än att klicka in sig på AdLibris eller till exempel Vattumannen. Jag beställde mina från AdLibris och gick helt och fullt på min intuition. Korten jag valde ger daglig vägledning och det kändes självklart att börja i den ändan. Daily guidance from your angels.

I boxen följer en guidebok med, som beskriver hur du kan använda korten och vad de betyder. Sen väljer du själv hur du vill använda dem och på vilket sätt du vill att de ska hjälpa dej.

Jag läste Doreens bok Med änglarnas hjälp innan jag fick korten och ävenom jag skummade en del, så bäddade det för en rätt högtidlig stund när jag väl hade korten i min hand. Jag var nästan lite rädd för att ta itu med dem. Gjorde den lilla ritual som rekommenderas att man gör när korten är nya, men vågade sen knappt ställa min första fråga.

Nu har jag dragit ett kort per dag och de är hur fina som helst. Tycker om texterna och tror att dethär blir en allt viktigare procedur varje morgon innan yogan (vi skämtade på ”änglakvällen” att det börjar bli många kort att dra varje morgon nu, snart hinner inte någon av oss i tid till jobb längre).

Sen har jag ju rätt svårt att känna, se och uppleva det ogripbara. Som att jag skulle förnimma änglar eller andra former av liv. Däremot är jag rätt mottaglig för energier och läser snabbt av rum, människor och situationer. Jag ser inte heller färger eller former, utan upplever istället ljus i olika former och grad. Jag har svårt att föreställa mej konkret hur det skulle vara att ha direktkontakt med änglar och en del av mej rycker lite på axlarna, medan en del är väldigt övertygad om att det finns något därute som verkligen vill vara ett stöd för mej.

Det var inte för intet som jag ställde en rak fråga igårmorse. Jag ville nog testa kalibern. En väldigt specifik och ärlig fråga. Jag blandade om korten och kände väldigt tydligt vilket kort jag skulle dra.

Sen svimmade jag litegrann.

Kortet innehåll flera av nyckelorden i min fråga. Rakt. Direkt. Svaret/vägledningen var så on spot att jag bara stod och gapade. Har aldrig varit med om något liknande. Aldrig.

Så jag sitter litegrann och småskäms för att en så stor del av mej tvivlar, när tecknen bara radar upp sig. En del av mej vill hojta högt att änglar finns! medan den jordliga delen av mej himlar med ögonen. Hursomhelst är jag tacksam att jag skaffade korten till slut – för det är ju nog så att man får det man behöver. Tror ni inte?

8 reaktioner på ”änglakorten.

  1. ja, det tror jag med. Jag är också så där lagom övertygad. Min ena yogalärare talar jämt med och om sina änglar… vet inte riktigt…Fast visst styrs vi. Som du säger av det vi behöver. <3

  2. Jag kom i kontakt med änglakorten för nåt år sen, men jag har haft svårt att ta till mig begreppet änglar eftersom jag inte är kristen. För mig har de varit starkt sammankopplade med kristendomen och Gud och det är inte alls där min tro ligger.

    Men så hände något. Jag började bli mer nyfiken, fick låna kort av en kompis och kände att de gav mig någon slags rofylldhet. Och så fick jag en egen kortlek och nu drar jag kort regelbundet. Fortfarande lite skeptisk, ibland, men jag har fått så många tydliga, mitt i prick-budskap att jag inte kan lägga dem ifrån mig.

    • Jag förstod först när jag läste boken att de hänger rätt tight ihop med kristendomen, men på något sätt står ändå korten och min ”änglauppfattning” fritt från religion. Liksom allt annat jag har i mitt liv.

      Som jag skrev åt Marika här ovan så försöker jag att inte tänka och sätta etikett på allt. Jag står där med mina kort och de levererar det jag frågar efter. Jag tackar, ler och lär.

  3. Tack fina du för att du delar med dig! Ja, det är något i ”mellanrummen”, vad – vet ej, men accepterar och öppnar mitt inre rum. Jag har inte heller någon kristen tro, upplever mig mer buddhistisk om något.
    Fast dit jag går oftast är till mitt andetag. Ser inåt, lyssnar, hittar det jag behöver för att stå upp, se, klara av, njuta, älska. Även all den nedärvda visdom jag har från föräldrar och den äldre generationen vägleder mig starkt. Som om jag fortfarande lär känna dem efter att de alla och min mamma är borta. Som om jag i takt med egen livserfarenhet tydligt förstår vad de lärde sig, vad de önskade att jag skulle förstå i sinom tid. Skärpta sinnen. Använda minnen som en referens, ibland.
    Jag tänker att änglakorten kan vara ytterligare en väg. Och det pirrar lite i magen av det du beskriver. Jag har också en så’n där jordlig, ögonhimlande sida, men jag har med tiden låtit min inre röst komma till tals och jag är liksom ”påslagen”. ;)
    Ha det gott i värmen!

    • Exakt så. Lyssna inåt och låta intuitionen visa vägen. Som alltid!

      Tycker mycket om ditt uttryck ”påslagen”, för precis så känner jag också :)

      (Svettig) kram och tack för dina ord!

  4. Ping: yoga ♥ löpning | för att jag ska hållas på jorden.

  5. Ping: well hello, angels. | yoga ♥ löpning

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s