lite limbo.

7_2014.jpg

Ävenom det är rätt hejsan med tillvaron just nu, så jagar känslan mej att jag snart kryper ut ur mitt skinn. Jag har haft ett så spretande, lojt och ljuvt liv i sommar och det har verkligen gjort mej gott, men nu råder limbo. Som att svära i kyrkan, jag vet, men någonstans i värmeböljans hyllningskör och uppmaningar om att njuta utaf bara helfvete växer min tröttma. Jag längtar till vardag. Den riktiga.

Igårkväll när jag hade en av mina allra käraste vänner på besök, för evigt emigrerad till Norge så vi ses alltför sällan, så smög sig en svalare kväll på oss. Och det var så skönt. Jag kände hur mina axlar sjönk neråt och hur bröstkorgen tacksamt hävde sig för djupare andetag. Det var liksom all inclusive – vänskapen och svalkan. Åh.

På ett plan förvånar jag mej själv. Jag har så länge jag kan minnas spytt galla när semestern tagit slut. Alltid längtat till det lediga livet, slaviskt bläddrat i kalendern och räknat ner. Känt som att det alltid är något fel, för kort, för länge eller bådadera. Så konstigt att inte ha det nafsande i hälarna längre. Visst, jag ville inte vara utan semester, gud nej, men jag inser också att det är något jag mår bra av bara under begränsad tid.

Jag inser också att jag mår väldigt bra i mitt liv just nu.
Den insikten har inte många år på nacken!

För mej är det ett kvitto på balans och en inre kraftplats. Jag behöver inte längre klamra mej fast i semestern som om den var synonym med Livet och allt annat bara nödvändigt ont.

Så. Nu tänker jag sluta längta och vänta. Nu får det bli mer vardag helt enkelt. Jag har inte fått till styrketräning så mycket som jag velat, istället har solstolen, vattnet och Netflix kommit i vägen. Värmen har gjort mej seg och ovillig. Men nu får det räcka, min kropp behöver mer rörelse och utmaningar än såhär. Jag vill ha något tungt att fokusera på. Nu sätter jag träningen i system igen, inte för att jag måste, utan för att jag vill.

Jag hoppas också att jag snart får komma ut i skogen. Vakna till svala söndagsmorgnar, packa löpryggan och springa vandringsleder. Ge mej långpass.

Och så fortsätter jag, såklart, gå ut i mitt glashus om morgnarna. Den yttre kraftplats, som ger min inre kraftplats den dagliga boosten. Min yoga har grundning i fokus just nu. Det stabila och solida. Pranayama och grundläggande rörelser som är cirkulationsfrämjande. Värmen och den lösa tillvaron gör mej irriterad och upp i det blå, jag tappar fokus och riktning. Not good. Men ingen annan än jag kan göra något åt det. Ingen annan kan yoga åt mej.
Inte åt dej heller.

10 reaktioner på ”lite limbo.

  1. Kan skriva under på vartenda ord! Allt är liksom perfekt, men ändå längtar jag till rutinerna, det ordnade och till den klarare luften. Ja, visst är semestern oerhört välbehövlig, men jag har kommit till insikten att det räcker med lagom semester för att jag ska må bra. Vad härligt att läsa om din ”nya” insikt! Det är väl på något sätt dit man vill, det som är målet med det vi håller på med. Amen på dina ord och en stor kram för att du finns!

    • Just det! Allt är perfekt! Tänker att man brukar ju säga att man ska sluta på topp, och det är väl lite så jag känner. Det är så bra nu att jag gärna avrundar så räcker det till flera gånger :)
      Kram och tack för dina fina ord ♥

  2. Åh! Jag längtar inte än!! Vill stanna här lite till..

  3. Kan nog tänka mig semester ett tag till men jag börjar på måndag igen. & yogan den gör när jag vaknar:-). Kram!

    • Jag hade så lång semester först och sen har semesterknappen varit intryck efter jobb i flera veckor sedan dess… En lång skön sommar :) Så ja, det är nog därför jag börjar bli redo! Njut nu, du har flera dagar skönhet kvar ♥ Kram!

  4. Vi är verkligen lika! :-)
    Jag har också kommit på mig själv att sakna vardagen. Semester i all ära, men det finns så mycket jag saknar från mitt ”vanliga” liv…. ;-)

    Kram M

    • Blev nästan lite rädd för mej själv när jag insåg att vardag IS da shit :D Men det är som du säger, det finns för mycket roligt i vardagen och man förstår att uppskatta det mer tack vare semestern!
      kRaM

  5. Kan bara hålla med. Jag kan nog inte ha det bättre än jag har det just nu. Är i en så bra fas i livet. Så jag njuter verkligen. Men jag mår bäst i vardagen och leva mer i disciplin.😊 Det blir lite lätt för mycket av det goda på semestern och sovtiderna ruckas. Jag är ju Skalman 😊
    Kram Lotta

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s