i förändring.

IMG_0858.JPGBlåbärsmudra.

Jag känner mej ofta mittemellan.

Att ha gått från att vara rätt medel, rätt omedveten och inte så lite hetlevrad – till att vara väldigt mycket egen, medvetenhetssträvande och välja mina strider med omsorg alltmer. Det har inte varit lätt. Det är inte lätt.

Känns som att jag står kvar med ena foten i en gammal sko och den andra i en ny. Personer som jag hade att göra med förut känner sällan igen mej idag. Jag märker att vi inte längre pratar samma språk och att jag inte kan göra mej förstådd. Till och med i den närmaste familjen blir det språkförbistring emellanåt. Sånt jag tidigare stod upp för, bekommer mej knappt idag. Sånt jag intresserade mej för, rör mej inte ett dugg idag. Saker jag sagt förut känns obekanta.

Det har liksom mojnat inuti. Samtidigt som nya eldar tänts och som jag håller vid liv av hela mitt hjärta – eldar som jag förut hade släckt (av rädsla) om de släppt ifrån sig det minsta rök.

Dethär kan vara svårt för andra att hänga med i. Hur mitt inre förändrats (eller, blivit som det är tänkt det ska vara från början) och jag själv vet exakt var jag står, men den som inte kan se inuti mej kan ha svårt att förstå. Vad har hänt liksom?

Ju mer jag skakar av mej roller, kostymer och benämningar. Ju mer jag kämpar emot att hamna i ett fack, eller flera. Desto mer kräver jag av min inre styrka. Att våga gå emot och våga vara annorlunda. Desto svårare får jag att hantera andra människors svartvita indelningar, stereotyper och ”jamen, du sade ju förut att…”

Människor förändras. Något man helst inte själv vill se om man själv stampar på stället. Men de medvetna förändringarna gör livet så mycket lättare att leva överlag. Ävenom dendär gamla skon klämmer åt ibland, får en att tvivla och vilja gå tillbaka. Då får man ta detdär djupa andetaget, söka upp inspirerande människor och surfa på de rätta sajterna. Se till att komma upp banan igen, dendär vägen som leder rätt in.

#dagensflum #dagensblåbärsfingrar

6 reaktioner på ”i förändring.

  1. Vad skönt att hitta sig själv mer och mer!

    Jag har längre väg att gå känner jag.
    VISSA saker har jag blivit bättre på, det vet jag. Men samtidigt; jag VET ju vilka mina svagheter är. Det är ju i alla fall en början… :-)

    PS. Underbar trailporr i förra inlägget! Tallskog är vacker på sitt sätt! :-)
    Kram M

    • Helt klart trevligare att vara mer lik sig själv än någon annan :) Och redan det att börja se sig själv med ”rätta ögon”!
      Kram!

  2. Inte alls flummigt, bara klokt :-) Jag känner så igen mig, tänker på samma sak ganska ofta. Jag ser ju likadan ut som förut men är inte samma inuti, och för en del måste det vara svårt att förstå, det förstår jag. Och tvivlet som kommer ibland, men också känslan av att den här vägen är den enda. Det är så oerhört skön känsla att landa i det, även med allt det du skriver om. Kram Lotta

  3. Amen på det, du inspirerar! & fniss för blåbärsmudra.. Kram

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s