jag springer fortfarande.

IMG_0995.JPG

Vi sprang i skymningen ikväll. Som jag nästan glömt bort hur rogivande och vacker den kan vara. Han var väldigt pigg på att hålla bra fart dessutom. Ett tag sedan vi sprang ihop sist och det var som att han ville visa att han inte latat till sig sedan sist. Tror jag det. Som han ränner i skogen med husse. Det var bara att pallra på. Men inte så att han drar i kopplet, utan det svajar lojt mellan oss. Precis som det ska.

Vi sprang.

Medan solen tände eld bland träden.

IMG_0994.JPG

Och mörkret föll.

IMG_0993.JPG

12 km njutning helt enkelt. Riktigt skönt att springa på väg som omväxling. Känner att mina ben och fötter behöver det också. Varierande underlag är nödvändigt för att minimera skaderisken.

Skriver inte så vansinnigt mycket om min löpning nu. Kanske för att den första, långa, förälskelsen lagt sig och istället har rutinen etablerat sig. Känns så självklart, men fortfarande kan jag förvånas över att jag springer. Jag! Lite den känslan var med mej ikväll, medan grusvägen sträckte sig både framför och bakom oss. Mitt andetag. Hundens andetag. Gemensamt travande. Utan trötthet, utan störande tankar. Oövervinnerlighetsfeelis. Jag springer. Fortfarande.

2 reaktioner på ”jag springer fortfarande.

  1. Ser helt underbart ut!
    När förälskelsen har lagt sig för mig hitta nya vägar och stigar, då håller förälskelsen i sig lite till. :-))

    Kram M

  2. Blir alltid lika fascinerad och peppad av dina inlägg. Man vill bara ut o kuta alt. meditera på momangen. Du skriver så inlevelserikt!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s