en fot på jorden, den andra på själens planet.

Jag står med ändan i vädret och knyter skorna. Får en ljus idé om vad jag ska blogga nästa gång. Cyklar hem från jobbet och ett halvt blogginlägg breder ut sig under pannbenet. Springer i skogen och författar endorfinhög rad efter rad. Placerar mina tio fingrar på tangentbordet och jag har ingen aning om vad jag ska skriva.

Men jag är. Ändå. Allt behöver inte fastna varken på bild eller papper.

Känns nästan lite som att svära i kyrkan, när jag säger att det är riktigt gott att vara just nu. Novembergrånad till trots. Kravlöshet avlöser kravlöshet och det går liksom att bara vara. Det må vara en kliché utan dess like, men det går faktiskt att leva inifrån. Konsten ligger i att hålla ljuset tänt. Se till att omge sig med det som får en att må bra.

Visst. Jag har också mina dagar. Ja herregud. Jag har haft år av surdeg och novemberångest, men nu när det ligger bakom mej så tillåter jag mej att njuta nuet full ut. Våga vara nöjd.

Och jag sover. Massor. Bara längtar till kvällarna och att jag ska få krypa ner i sängen med mina böcker. Blandar deckare med yogafilosofi. Skrattar åt mina egna tvära kast, men känner samtidigt att dethär är jag. Jag klarar av kontrasterna – är egentligen beroende av dem. Står med en fot stadigt på jorden, den andra på själens planet. Min verklighet. Mitt liv.

Vaknar utsövd om mornarna. Oftast innan alarmet sätts igång. Det är mörkt och sömnen är något svårare att blinka ur ögonen, men ändå är det med lätthet jag kliver upp. Har bråttom till min yogamatta. Tänder ljusen. Tonar in. Ger själen frukost. Ger kroppen cirkulation och kraft. Min kriya denhär veckan för rotchakrat, grundande och lite småjobbig. Bär med mej urkraften hela dagen. Förnimmer dofter tydligare än vanligt. Det kom på en gång! Luktsinnet är starkt kopplat till rotchakrat och jag har haft ”känslig näsa” ända sedan jag började yoga. Det var det första sinnet som gjorde sig starkare påmint i mej. Nu har jag sen i söndags gått omkring med mer eller mindre stick i näsan. Märkligt. Fantastiskt.

11 reaktioner på ”en fot på jorden, den andra på själens planet.

  1. Så med dig i novembers mjukhet och tillåtande klimat. Det du skriver om dofter kopplat till rotchakrat var superintressant, aldrig hört det tidigare. Men när jag var gravid första gången fick jag ett väldigt känsligt luktsinne och det kanske var logiskt med tanke på roten :) Men kruxet är att det aldrig lämnat mig sedan, jag är otroligt känslig för dofter och lukter. Står nästan inte ut med vitlök till exempel, efter det. Ja jag vet, en del älskar den doften. Krampårej!

    • Vågar jag säga att jag inte heller kan med vitlök, haha! Starka dofter överlag, hur gott det än doftar, tar kål på mej. Högsensitiv näsa till förbannelse nästan :)

      Men jo, luktsinnet är kopplat till roten.

      Sat Nam & kram

  2. Fint och mysigt inlägg! November är inte så dumt, som mjuk och tillåtande bomull, man kan bara vara. Förstår inte att alla inte håller med :-) Här är en till med näsa väldigt känslig för dofter och tänk vad man kan lära sig-att det är kopplat till rotchakrat! Kram och tack för dagens lärdom

  3. Känner igen det där. När jag är ute och springer flööööödar ordern och jag kommer på massa saker jag ”måste” skriva om, sedan när jag sätter mig så: Eh………? Haha! :-)

    Kram M

  4. Åh, jag vill känna som du. Den här november har mest varit trött, men jag ska tänka på det du skriver och se till att det blir så. För det blir väl som en tänker sig?

    • Det är inte alltid så enkelt, detdär med att tänka sig, affirmera och ha inre mål. Lyssnade på en mental tränare nyligen och han sade att han faktiskt ogillar uttrycket ”det blir som man tänker”. Det finns en risk att man bara lutar sig mot det för mycket och inte lyfter ett finger för att förverkliga. Som att man tänker sig att anatomitenten kommer gå suveränt bra… men skiter i att plugga. Det går ju som det går då :) Nämen, jag gillar att vrida mina tankar åt rätt håll och jag tror absolut på tankens kraft, men sen måste man jobba lite för det också. Och jag tänker att för egen del handlar det om att bromsa om höstarna i allra första hand, sen kommer lugnet och ljuset smygande av sig självt. Kram och hoppas du piggnar till ♥

  5. Det låter underbart med ditt november-njut! Jag känner igen det där när man är ute och går har man världens bästa blogginlägg i skallen men sen försvinner det lika ofta.. Kram

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s