som en vandrande, holistisk uppslagsbok.

Hälsovärlden. Eller får man säga så? Det alternativa och holistiska. Dit yoga, chiafrön, affirmationer och energibanor hör. Förlåt mej, jag raljerar lite, men jag tror ni vet vad jag menar. Och jag driver i allra högsta grad med mej själv.

Vart jag vill komma är den förbannelse, som lurpassar här och där. Som poppar upp i alla möjliga sammanhang. Som när jag är lite stel i nacken och genast börjar fundera vilken meridian eller hurudan blockering det kan röra sig om eller är det månne mjölken jag drack igår. Eller när jag sovit dåligt och misstänker att det måste vara meditationen jag gjorde innan läggdags – lyckades jag komma åt någon anti-sömnknapp?! Vi har högt kolesterol i släkten, hur i hela fridens namn ska jag överleva om jag inte följer alla kostråd och rekommendationer från alla håll?! Är jag på dåligt humör en vecka – checkar jag med en gång av månen, mensen och maken.

Skämt åsido. Men faktiskt så känner jag mej ofta som en vandrande, misstänksam, holistisk uppslagsbok.

Kan vara tröttsamt.

Att det inte längre bara går att rycka på axlarna och säga ‘äh’. Allt ska analyseras och dissekeras. Och så ska man mixa en powersmoothie med så mycket grönt som möjligt och baka ett bröd på mjöl som inte finns på denna sidan jorden, för annars har man missat något väsentligt. Googlekontot övertrasseras när man letar svar på kroppens gåtor och recept på kålinläggningar.

Jag vet. Det är inte såhär. Inte hela tiden. Men jag kan bli trött både på mej själv och all krånglighet jag bombaderas med dagligen. Inget ont om något eller någon, absolut inte! Det handlar snarare om att jag är mätt. Mätt också på tillkortakommanden i sammanhanget – att jag inte har tillgång till en juicebar i kvarteret, ärligt inte orkar ha det grönaste köket och känslan av att jag missar något i hästväg då jag inte är så inkommen i powerfoods, enzymer, mineraler och vilken meridian som löper var.

Det är svårt att låta bli och värja sig mot ”hälsovärlden”. Jag vill ju leva så rent som möjligt. Jag vill ju inte lämna så stora avtryck att någon måste ta till grävskopan efter att jag kastat in handduken. Jag är verkligen intresserad, jag är också vetgirig och tror på att se till hela människan. Jag är ett stort fan av schysst mat och att den ska vara så näringsstinn som möjligt (utan att jag för den skulle behöver vända ut och in på både mej själv och plånboken). Jag tror också på det specifika sätt vi behöver röra oss för att underhålla kroppen på bästa sätt, lösa upp blockeringar och främja för god cirkulation på alla de sätt.

Ändå. Tröttman. Mättnaden.

Det är nog den mänskliga människan i mej som gör sig påmind, som allra helst rycker på axlarna och säger ‘äh’, för det är the easy way out. Att inte behöva bry sig i så mycket, inte ta så stort ansvar. Åh happy days då man värmde en pizza i mikron och blev mätt. Eller? Nej, dit vill jag inte tillbaka, men jag skulle gärna slippa tänka så mycket. Inte veta så mycket. Inte ha koll på så mycket. Lossa litet på bältet liksom.

Kan du känna igen dej i mina trassliga tankar?

Btw och lite i samma anda är Shit yogis say-videon, som väl alla sett?! Kundaliniyogisar har gjort en motsvarande, inte riktigt lika rolig, men den får ändå vara med som pricket över i:et här.

15 reaktioner på ”som en vandrande, holistisk uppslagsbok.

  1. Hihi fnissar för mig själv för ja, jag är också sååå mätt. Så less på allt emellanåt… och det är nog då jag ”stänger ner” ett tag.
    Nu är det så skönt när jag börjar finna min egen rytm, den mat och de tillskott just jag ska äta. Nothing more, nothing less!
    Kom igen så lossar vi våra bälten lite söstra mi! ;-)
    KRAM

  2. Huvudet på spiken, verkligen!!

  3. Ha ha den videon hade jag missat, Huvudet på spiken! Jo jag vet hälsohetsen blir extrem på något vis. Jag håller fast vid rågbröd då jag inte vill lägga ner så mycket pengar på alternativa mjöl. Liksom någon måtta får det vara. Ser släktingar som delar på fb om bluffen med kollodialt silver & skäms nästan för de tror säkert att man gått på den (bara för att man håller på med yoga)… Du förstår nog vad jag menar.. Kram!

    • Upplever samma på fb och i vardagen överlag, att man på något sätt tros vara mer mottaglig för ”allt” när man lutar lite mot alternativa hållet :) Kan skratta åt det för det mesta, men ibland kan det såra och man önskar att de frågade ärligt, rakt och personligt istället.

      Men humor överlag är skönt avväpnande och jag tar till det när jag känner att hets, olika sorters, står mej upp i halsen. Lite som nu ;)

  4. Bra inlägg! Jag försöker hålla mig till det enkla, det som gör att jag hinner iaktta mig själv, vill inte känna mig pressad (räcker ju med allt som ändå är;). Äter så bra jag kan, när jag är hungrig. Gör samma lilla yogapose och lilla meditation varje morgon för att det räcker just nu, jag känner in och försöker acceptera det som är. Inte lägga sten på börda med en massa måsten. Blir trött på ”blinget” med yoga och mat och allt jox man ser överallt och bara struntar i alltihop. Kram till dig <3

    • Blinget ska få finnas där, när man själv vill det. När det finns utrymme och lust, men det ska inte vara ytterligare en roll att klä på sig varje dag. För mej är det viktigt att sätta mej ner på arslet och stanna upp, andas och gå inåt – då kommer jag ihåg, om och om igen, vad som är viktigt.
      Kram!

  5. Kanske inte just samma yoga-tankar men ja jag blir trött på mig själv väldigt ofta nu för tiden. Jag får lätt dåligt samvete om jag gör eller äter något som går mot mina tankar och idéer om bra leverne. Jag, som så många andra, har lätt att sätta höga prestationskrav och till slut blir det för mycket. Man kan inte vara bäst på allt, eller välja det bästa alternativen. Ibland kanske det sämre valet är det bästa för att väga upp? Och för vem gör jag valen? Det funderar jag mycket på nu. Är psykiskt lidande värt för att ha en bra fysisk fasad utåt?

    • Ligger absolut något i prestationstankarna. Viljan och lusten att ”göra rätt”, fast vi innerst inne vet att det inte är någon tävlan. Tack för dina kloka tankar!
      ♥♥

  6. Haha, jag kan lätt känna igen mig. Med yogan och allt det andra vi sysslar med kommer ju en djupare varseblivning, på gott och ont. Man känner plötsligt av allting.
    För min del tycker jag att det har stillnat ner sig av funderingar och när mina yogaelever påpekar alla platser det gör ont i eller stretar så känner jag igen det hela. Det hela med att vara människa. Pain keeps you alive eller be careful with your illnesses they keep you alive som min lärare kärnfriskt uttalat sig ibland!
    Och maten, jag har inte dåligt samvete när jag ”slarvar” för jag väljer det. Och jag lever efter 80/20 principen du vet, allt ryms liksom i det hela. Kroppen säger liksom ifrån där också om det blir för mycket av något, till ex mjölkprodukter som kvarg, det funkar inte alls tyvärr, fast jag älskar det. Allt har sin tid på något vis. Krampårej!


    • Absolut har det stillnat. Jag tänker att det blossar upp mer eller mindre när en (inre) förändring är på gång (igen). När det är lite skört och man vill skydda sig själv litegrann. Och jag fnissar åt det du skriver om kvarg, för gissa vad jag plötsligt fick lägga av med i veckan?! Jo! :D Det har varit på gång senaste veckorna, inte bara med kvargen, men med mjölkprodukter. Så nedtrappning it is. Allt har sin gång ;)
      Kram kära!

  7. Känner igen mig i allra högsta grad!!!
    Brukar med fundera & analysera när jag har ont eller känner att jag är i obalans.
    Vet också att det ger mig ”svar” på mycket som jag inte hade en aning om förut om du förstår vad jag menar?
    Jag förstår varför det är som det är många gånger & ofta vet jag hur jag ska göra efter tidigare erfarenheter eller mycket googlande eller mailande 😁!!

  8. Ping: yoga ♥ löpning | fjärde december.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s