långsamt. var det ju.

image

Annika skrev precis om den speciella lunk, som kallas semester. När man sover, vaknar, yogar, äter och lever i symbios med ens eget väsen. Hur tid suddas ut. Hur livet får vara precis som det är. Jag har haft lite klurigt med det denna sommar. Känt mej steget efter. Inte riktigt, riktigt varit här. Nu.

Men sakteliga har det kantiga blivit mjukare och jag kan landa i yogan igen. Klivit in i längre meditationer och låtit det ta den tid som behövs. Bara stillheten medan jag sitter med slutna ögon. Kanske den mest kluriga av mediationer?! Fast det är just den jag mest längtar efter när jag är splittrad eller upp i varv.

Och jag är full av tillförsikt inför hösten. Jag kommer få tanka yogaenergi för egen del. Vara liten. Vara elev. För jag är ju inte dummare än att jag inser att jag kämpat på i min ensamhet lite för länge, lite för envist. Första augustihelgen, som också är den sista på min semester, har jag anmält mej till ett litet yogaretret på fina Emmes Retreat. I slutet av augusti åker jag till Stockholm och boostar mej med Gurmukh och i slutet av september kommer Nirinjan Kaur till Helsingfors för både workshop och konsert. Wahe Guru från hjärtat!

Bara att fortsätta puttra på. Tillåta dagarna att vara sega. Lyssna, lyssna, lyssna och faktiskt höra att fortsatt vila är nödvändig. Så jag gör inte många knop. Inte så många mil under löpskorna. Inte så tunga vikter. Men långa, många andetag. Allt har sin tid. Var det ju.

Annonser

11 reaktioner på ”långsamt. var det ju.

  1. Men vilken höst att se fram emot, Gurmukh och Nirinjan Kaur, tror jag smäller av (på ett bra sätt). Hade jag inte varit på lärarutbildningen i slutet av september hade jag tagit båten bums. Tur att du finns så att man får ta en lite del av det och skönt att du landar nu. I mina ögon är du alltid lugn..:-). Kram♥

  2. Så viktigt det är att hitta påfyllning, det behövs lite då och då och du verkar ha fått till det fint <3 Och tänk att jag klickade i att jag skulle till Helsingfors också! Det hade varit något det! Kram och fortsätt lunka i din takt, det är allt som krävs och behövs. Kramar!

  3. Allt har verkligen sin tid, kram!

  4. Även om man har all tid i världen på semester innebär det ju inte att man MÅSTE träna. Att hitta balans och komma ikapp sig själv är nog så viktigt. :-)

    Kram M

  5. Åh så härligt, vilken höst! Men nu gör du verkligen gott för dig själv, bilden är talande! :) Jag har allt läst allt om din ljufvliga semester i Kroatien och allt annat, bara lite kommentarssvag på sistone. Gillar nämligen att ”lämna spår” hos dig och andra, det där lilla läget av dialog är så finstämt och skönt för själen. Förstår att du kommer ha fullt upp, meen meen – när du är i sthlm skulle det vara roligt att ses på riktigt. Eller en annan gång. När rätt tid är.
    Kramar!

    • Ibland är man kommentarssvag (bra ord!), ibland skriver man mer. Så enkelt är det.
      Det är inte så att jag har tusen saker inplanerade i Sthlm, men vet också att det kommer bli fullspäckade dagar ändå. Har dottern med mej och vi bor hos släkten, så i nuläget är jag försiktig med att planera in något. Hade varit helt fantastiskt om man kunnat träffa flera bloggisar på samma gång, men det är ett race jag inte har ork och inspiration att dra igång just nu :P
      Kram och ja, när tid är ♥

  6. Jag förstår dig verkligen <3 När tid är, vore det en fantastisk idé med bloggfolksträff :)

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s