den spirituella biten.

Jag minns att jag läste hos Jona Dahlqvist en gång, när hon var mitt uppe i förberedelserna och träningen inför en Ironman-tävling, att hur det än är så börjar hon dagen med meditation och läsning av yogiska texter. Fokus var helt enkelt inte på fysisk yoga och kriyor, för rörelse har hon ändå så det räcker och blir över i sitt liv. Det satte sig i mej detdär. Jag har ofta tänkt på det.

Jag yogade väldigt fysiskt i över tio år, verkligen gått in i själen via kroppen. Precis som det ska vara. Jag behövde den inkörsporten för att överhuvudtaget bli tillgänglig för de andra bitarna av yogan. Så är det för många av oss. Idag mediterar jag helt klart mer än jag gör kriyor – så ska man komma ihåg att inom Kundaliniyogan är inte meditation enbart synonymt med stillasittande. Det är tvärtom så att våra meditationer kan vara verkligt fysiskt utmanande.

Hursomhelst, nu är det inte så att jag helt lämnat bort den fysiska yogan, verkligen inte, men jag är inte längre så fastklamrad vid den. Jag gör i princip samma serie rörelser varje morgon/dag jag yogar, en serie som innehåller ryggvänliga övningar, sträcker ut baksida kropp och så gottar jag mej åt ett par bakåtböjar. Sen mediterar jag. That’s it. Kanske ett par gånger i veckan gör jag en längre kriya, men faktiskt inte mer. Särskilt i perioder då jag kanske tränar mer eller annars har det rör(l)igt omkring mej, så fokuserar jag utan undantag på meditation och Pranayam.

I detta nu reciterar jag faktiskt Japji, Själens Sång, jämsides med Increase your Energy-meditationen via Spirit Voyage. Japji är ett sikhiskt verk, som i trettioåtta verser (pauri) går igenom chakrasystemet och varje chakras möte med vart och ett av elementen, eter, luft, eld, vatten och jord. Det tar lite på tjugo minuter att läsa hela, beroende på hur snabbt man kan recitera gurmukhi utan att vricka tungan. Jag använder mej av en inspelning via Spotify, så får jag bara följa med i den.

Mitt första möte med Japji var på yogalärarutbildningen och jag kan lugnt säga att jag spjärnade emot. Nämn ‘sikh’ och jag vill springa åt andra hållet, men efter att ha läst på och för egen del fått på klart var min gräns mellan sikhisk religion och Kundaliniyoga går, så har jag lärt mej uppskatta verket. Själens Sång, ja det säger en hel del och ävenom jag inte alla gånger förstår att uppskatta det jag rabblar eller ens känner det minsta gnutta upplysning, så infinner sig en skön frid efter läsningen. Som om jag tagit hand om mina chakran och gett dem en ärlig chans att repa sig.

Det går knappast att gå runt det spirituella när man kundaliniyogar (yogar överlag) och för egen del vill jag inte det heller. Det var först när jag kom över min mantrafobi, som yogan verkligen öppnade sig för mej. Det känns minst lika viktigt, om inte mer, att jag bekantar mej med yogiska texter och högoktaniga mantran, som att jag yogar rent fysiskt. Kroppen och sinnet har liksom mjuknat och blivit mer mottagligt. Det är inte längre så lång väg in, då många yttre attribut och skal avlägsnats.

Så jag kom att tänka häromdagen på Jona’s ord – och att jag äntligen kan identfiera mej med dem. Att det är hit jag varit på väg, till att i den tidiga morgontimmen sitta med mina mantran, heliga texter och meditationer. Allt annat jag behöver kommer i kölvattnet av dem. Sat Nam.

15 reaktioner på ”den spirituella biten.

  1. Oj, jodå vi har samma tankegångar idag om den fysiska yogan…Kärlek på det! Vi har en amerikansk dam på vår kurs som läste den engelska versionen av Japji på ett fantastiskt sätt. Den gick rakt in i hjärtat. Då är det lättare att ta till sig rabblandet i original Japji. Själens sång, så fint. Kram

    • Åh, det hade jag också gärna hört!
      Har själv läst den på engelska (inte reciterat, men sådär annars) och det öppnar verkligen upp för vad det är fråga om. Fint!

      Snatam Kaur kommer ju ut med ett kit nu, med Japji-inlärning och inspelning. Ska skaffa den!

      Kram!

  2. För mig blir det lite förbryllande att dela upp yogan i mer fysisk och sedan andlig/spirituell. För mig är det EN yoga. Som består av både stående, sittande, liggande, mudras, ögonrörelser, mantran, pranayama och annat jag fått till mig personligt. Det är liksom det som är yogan. Eftersom vi inte alls delar samma yogatradition så kanske jag inte förstår, men många skriver idag om den ”fysiska yogan”, det känns så snävt eller hur jag ska säga. För asanas är ju en del av flera steg där meditation, stillhet och andningsövningar är andra. Eller, vad är jag inte förstår? Asanas syftet ju också till olika saker i kroppen som hänger ihop med sinnet, själen och medvetandet. Jag kan liksom inte dela upp det.

    • Jag delar inte upp det, som jag ser det, men jag är kanske dålig på att uttrycka mej. Allt är nog en enda yoga för mej, men, det oaktat så involverar min utövning inte alltid alla delar på samma gång. I kundaliniyogan jobbar vi med exakt det du nämner, men ändå så är tex. mina fem minuter i en framåtböj inte direkt förenbart med mina elva minuter i en mantrameditation. Allt kan inte göras på samma gång. Yoga är ju en förening och jag ser all min yoga som en enda stor helhet, fast jag kanske särskriver litegrann.

      Sen jobbar vi ju med kriyas, serier, och de är vad de är. Liksom meditationerna. Jag kan inte både göra min kriya och min meditation på samma gång. Så när jag idag pratar om mer ”fysisk yoga” så tänker jag på kriya, lite slarvigt jag vet – men jag är en förenklingarnas mästare ;)

      Den ”fysiska yoga” jag syftade på, som jag gjorde innan kundalinin, var ju ashtanga och vinyasa och ofta, ofta var det ren och skär fysisk träning. Visst, med fokus och andning, men ändå… Och jag mediterade inte alls, eller väldigt lite. Jag hade inte fixat meditation initialt, jag var alldeles för orolig och blockerad i kroppen – jag behövde verkligen yogisk workout för att ens kunna närma mej att sitta stilla. Det är DET jag avser när jag pratar om att en del behöver väldigt fysisk yoga (tom. via gymmet) för att ens komma igång med det inre arbetet.

      Jag har lite svårt att förklara och låter kanske lite ”hackig”, men jag blir lite lätt frustrerad över att inte kunna beskriva med (rätt) ord vad, hur, på vilket sätt… min yoga är och hur den är integrerad både i mitt liv och hur förenade alla dess delar är, fast du kanske upplever att det jag förmedlar låter uppspjälkt. Sen vet du ju att jag inte funderar så mycket ;) och att jag inte riktigt har samma nyfikenhet, som du att få allt att hänga ihop ♡ Och så har jag inte samma bildrika språk som du och där kanske vi missar varandra lite. Kram kära du!

      • Vi menar säkert liknande delar men uttrycker oss olika. Jag kanske reagerade för att jag läser just uttrycket ”fysisk yoga” på många ställen och har blivit lite konfunderad över uppdelningen, inget annat. Du är ju min yogasyster i vått och torrt!

  3. Just dit vill jag en dag. Tyckte mycket om den här texten!

  4. Jag förstår precis vad du menar! <3
    Här är det ganska lika delar fysiskt och meditation för stunden men i vanliga fall mest fokus på sistnämnda.
    Och tacksamt "slipper" jag gurmukhi för vi fick verserna översatta till svenska av Wiveca. ;-) Jag skulle i och för sig velat ha på original också för ibland är det skönt att bara läsa utan att helt förstå innebörden med vanliga ord.
    Kram söstra mi

  5. Intressant. Det var precis tvärt om för mig. Mitt första yogamöte var med ashtanga yogan. Och där föll prestationsprinsessan pladask. Jag minns hur arg och frustrerad jag var efter introduktionshelgen. Jag kunde ju ingenting!

    Det behövdes en smäll och sedan en kropp som inte orkade fysiskt för att jag skulle kunna ta åt mig av allt det där som inte är påfrestande för kroppen. Utan mest maler i knoppen.

    Nu först efter tre år kan jag gå på Vinyasa yoga utan att varje gång pressa mig själv för hårt eller kolla på grannen. Jag kan njuta av att vara i min egen kropp och känna av den. Tack vare Kundalini yogan som har satt grunden för andning och närvaro.

    Och någonstans tänker jag mig yogan som livet. Att det går i vågor. Just nu vill jag mest gå på mer svettig yoga. I vissa perioder känner jag för lugnare varianter. Ibland mediterar jag sällan. Ibland varje dag. Ibland några minuter. Ibland länge.

    Vi är alla unika. Det finns inget recept som passar alla. Inte ens ett yogarecept. För annars skulle ju inte alla olika yogaformer existera. Sedan leder all yoga till samma Rom. Men vägen ser olika ut. Och det ska den få göra.

    Sen är ju inte yoga hela livet. Men det gör ju definitiv livet mer härligt! ;)

    • Jamenjaa, vägarna må se olika ut, men de leder åt samma håll. Ibland är det svårt att se, men i mötet med yogan, sig själv och likasinnade är det självklart. Sat Nam på dej!

  6. Hej.

    Japji sahib går inte igenom något chakrasystem utan beskriver först Gud, hur Gud är och hur det gick till när Gud skapade skapelsen, hur vi inte ska göra för att nå Gud, hur vi ska göra för att nå Gud, hur hela universum dyrkar Hen och i salok vilka som blir hjälpta att slippa återfödelse.

    De lär er verkligen en massa saker som inte är sanna på de där kundalini-utbildningarna.

  7. För övrigt kan jag väl som troende Sikh och amritdhari, OCH före detta flerårig kundaliniyogi, säga att någon yoga ingår överhuvudtaget inte i Sikhi, så du kan vara HELT lugn för din gräns mot religionen :)

    Yogi Bhajan hittade på en sån otrolig massa fantasier och rena lögner, främst om Sri Guru Ram Das, helt enkelt för att han trodde att han aldrig skulle bli avslöjad. Varför tror du att han förlade sin ashram till New Mexico? Helt enkelt för att där var minst sannolikhet att det skulle råka stanna till en familj med riktiga sikher och vilja besöka den påhittade Gurdwaran där.

    • Du har kanske snubblat över detta ett år gamla inlägg och inte läst desto mera i min blogg?! :)
      Jag är verkligen inte jätteinsatt i varken Japji eller sikhismen, eftersom det är något som inte står mej särskilt nära och därför skrev jag just denhär texten också. Desto mera energi sätter jag inte på det.

      Jag är kundaliniyogi och ja, jag har gått lärarutbildning, som du kanske inte ska såga vid fötterna utan att veta desto mera, och ja, jag känner till en hel del kring Yogi Bhajan, men för mej är det oväsentligt och för mej har teknikerna i sig betydelse. Sat Nam.

      • Men jag vet mera :) jag har varit involverade i er yoga i tre år och varit ytterst nära att mata 3HO med de tokiga mängderna pengar de vill ha för sitt luftpaket själv.

        • Jaja. Vet inte riktigt vart du vill komma, men om du tror att jag matar 3HO med pengar bara för att jag är kundaliniyogi så jahh, tillåt mej småle. Vi kan avsluta denna märkliga diskussion nu. Du får ha ditt liv och jag har mitt. Bäst så.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s