att kapaciteten finns latent.

SelfTimer19_8_2015 09_07_17 (2)

Inte dumt alls. Jag började dagen i skogen, medan det fortfarande bara var dryga tio grader i skuggan. Fast där solen kom åt var det redan många, många grader varmare. Stora kontraster just nu, både mellan natt och dag och mellan sol och skugga. Augusti, augusti.

Reflekterade över min egen löpning både när jag läste hos Malin och Sara häromdagen. Hur jag inte längre springer med något mål i sikte, vilket jag absolut gjorde innerst inne när jag började, och hur jag gått (sprungit?) från att stirra mej blind på antalet kilometer till vikten av upplevelse. Att och var jag springer är viktigt, allt annat sekundärt. Har en helt annan duns i mitt löpsteg sedan jag dragit ner rejält på antalet kilometer. Orkar mer rent generellt och orkar hålla upp kroppen mycket bättre.

När jag släppte taget om kontrollen i min löpning, började jag springa på riktigt. Litegrann så är det med all min träning. Hur jag än vrider och vänder på det, och hur jag än tänker att jag ska strukturera upp det, så blir det ändå… som det är tänkt. När jag överlåter planeringen åt magkänslan och dagsformen, så tränar jag som mångsidigast. Då fördelar sig antalet löpkilometer vackert över månaden, liksom antalet gånger jag marklyft, knäböjt, axelpressat, ja styrkelyft överlag, tränat core och jobbat med min rörlighet. Det ordnar sig alltid liksom. Och jag har roligt under tiden.

Genast jag är där med papper & penna så dödar jag effektivt både träningslust och glädje. Däremot har jag inget emot att låta mej inspireras, lite som jag tänkt göra med Jeannas puff för Stronglifts. Med det upplägget i bakfickan så krävs inte mer än att jag går ut i garaget/gymmet och så vet jag vad jag ska göra. Hela kroppen är med, hela veckan. Easy peasy. Sånt gillar jag. Sen hålls jag knappast strikt till schemat (denhär gången heller), men bara tanken kring stronglifts underlättar när jag väl är omklädd (om ens det).

För nu när semestern är över och vardagsrörelsen återigen minimerad, så behöver jag min träning. Jag behöver min rörelseglädje och resultatet av den gör att jag kan göra saker jag annars inte skulle orka – eller som jag skrev hos Malin – ”mitt mål inte är något specifikt och utstakat, utan mer att jag vill ha kraften, uthålligheten och pannbenet att fixa 40 km skog en söndagmorgon om det är det jag känner för. Att kapaciteten alltid finns latent där.
Väldigt synonymt med att träna för livet.

4 reaktioner på ”att kapaciteten finns latent.

  1. jag älskar att träna för livet!!

  2. Känner igen mig så väl!
    Och få också en fin balans i slutet av månaden, trots allt jag aldrig planerar i förväg om jag ska köra löpning, styrka, yoga eller annat. Kroppen är smart. :-)

    Kram M

  3. I´so with you! Kram!

  4. Tack för en varm och go beskrivning av att vara stark och nöjd med sig själv.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s