så in i vassen och andra stigar.

WP_20151004_10_56_33_Pro

Jag har redan hällt ut en massa bilder från idag på sociala medier, men några till ska jag allt klämma ur mej. Tror jag skrivit hundra gånger senaste halvåret att jag alltför sällan kommer mej ut numera – har blivit mer styrketräning än löpning, hittar inte alltid ett sätt att kombinera dem. Blir så lätt för mycket av det goda, och då halvligger jag där i soffan igen och undrar vart orken tog vägen. Hursom, idag ville jag ha skogslöpning all inclusive.

Och det fick jag.

WP_20151004_11_28_49_Pro

Klafsigt på sina ställen, men trots varningsskyltarna var spången i bra skick. Gick helt bra att springa på den. Jag valde en naturstig, eller egentligen ett Natura 2000-område, som jag bara sporadiskt nuddat vid tidigare, men som jag lovat mej själv att komma tillbaka till. Det tokiga är att det inte ens ligger 10 km bilväg bort, utan serverat på silverbricka (eller spång) bara en bit bort. Sagt och gjort. Idag pallrade jag iväg.

WP_20151004_11_27_39_Pro

Ett myller av stigar. Sjukt skönt underlag, perfekt temperatur och fast det ställvis var livligt trafikerat med både cyklister och familjer med picnic-korgar (finns två populära fågeltorn i området), så var det mer natur än folksamling. Dels kan man springa mellan trädstammarna och dels välja att ta spången bokstavligen rakt ut i vassen. Så häftigt med kontrasterna och så häftigt att springa mitt i vassen, som var bra mycket högre än jag (jag är två äpplen hög, som bekant).

WP_20151004_11_32_38_Pro

WP_20151004_11_34_13_Pro

Så vattnet. Både det igenväxta och det öppna. Höstfärgerna och stillheten, sanden och bråtet som flutit i land. Blåste rätt friskt uppe i fågeltornet och jag undrar hur det hade varit att stå där i fredags när stormen hamrade in över oss?! Blåst och vatten får mej att vilja ställa mej med ansiktet mot vinden och skrika allt jag kan – finns det nångång som naturen på riktigt får en att inse sin litenhet så är det när man försöker skrika i blåst. Tyst med dej, människa ♥

WP_20151004_11_08_29_Pro

WP_20151004_11_05_53_Pro

WP_20151004_11_17_29_Pro

6tag_041015-123457

Amen och halleluja! Fick min boost. Fick min upplevelselöpning. Oktober sprakar i hela min kropp. Blev ju dessutom så skönt omhändertagen igår, på den ayurvediska ansiktsbehandlingen, Mukha Abhyanga. Hårbotten, nacken, överarmarna, dekolletaget och ansiktet masserades i enlighet med energi och marmapunkter. En av de skönaste behandlingar jag varit på någonsin. Så avstressande. Gick omkring och halvsov resten av dagen, antar det finns en anledning att man rekommenderas ta behandlingen på kvällen så man kan stupa direkt i säng efteråt.

6tag_041015-123058

Helt klart alla tummar upp för helgen.
Känner att jag kanske borde balansera upp mina glädjetjut med några tillkortakommanden och surkartar, för här finns nog sådant, också, som platsar i vilken såpopera som helst, men låter det bero – tar hand om det på yogamattan senare idag istället. Låtom oss glädjas åt oktobernatur, det ger skönare energi.

7 reaktioner på ”så in i vassen och andra stigar.

  1. åh så härligt och både du och jag har ju basunerat ut skogsbilder på insta i helgen. Kram

  2. Har redan sett en del av bilderna, men blir ändå alldeles ”ååååh”, när jag ser dem igen!! :-)

    Kram M

  3. Härligt! Har först i höst upptäckt alla fina vandringsleder i trakten. Var någonstans finns den här vackra leden?

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s