om ved.

Ved_2

Alltså kroppsarbete ♥

Vi har fällt några träd på gården och det innebär arbetsläger. Vedarbete är något av det svettigaste som finns. Det sägs ju att veden värmer två gånger – en gång i skogen och andra gången i spisen. Nu var det mest maken som fick värme i veckan, eftersom jag jobbat, men igår klöv vi det sista och jag säger bara gomårån yxskaft… Hela kroppen vet vad den gjorde igår.

Jag har kunnat klyva ved sedan jag gick i lågstadiet. Det var något som kom med modersmjölken. Med det inte sagt att jag kan svinga yxan som en annan karl, men jag kan hantera redskapet åtminstone. Kvistiga jäklar får mej att se rött, särskilt när man hackat hur många slag som helst och inget hänt. Då karatevrålar man och tar i från tårna – triumfen när vedklabben delar sig är ytterst tillfredsställande!

Eftermiddagar som igår, när kroppen är satt i arbete på riktigt, får mej att än en gång inse hur viktigt det är att hålla igång. Och att variera sig. För det att jag tränar och kan hantera ett visst kg på skivstången, innebär inte automatiskt att jag är stark i alla situationer. Det enda jag har nytta av är att jag lärt mej lyfta rätt och använder benen istället för ryggen när jag hanterar de otympliga klabbarna. Min träning hjälper mej också att få kraft från höften när jag svingar yxan över huvudet och ner i vedträet. Jag kan koppla på magmusklerna och jag kan stabilisera ryggen så att jag inte ”bara hänger i yxslaget”, utan får med mej hela kroppen i rörelsen.

Och det är när man står där med sin n:te del av en grov trädstam, som man bara måste skratta lite åt cirkelträningen man brukar göra på tid. Get a life liksom. Träning på riktigt är att svinga yxan om och om igen, lyfta veden, flytta veden, böja sig, kasta bakåt, kasta framåt, stapla veden, svinga yxan, böja sig igen, svinga till sidan, andra hållet… Ja, du fattar. Alla borde få sig ett träd och förvandla det till ved.

Nu imorse, när jag vaknade, kände jag mej lika smidig som en tjugokilos vedklabb. Mosig, mör och träningsvärkande, och alldeles, alldeles förnöjd.

9 reaktioner på ”om ved.

  1. Haha! Nu är det inte såå ofta vi fäller träd och tar hand om veden, men jodå, jag känner igen mig. Den där träningsvärken brukar vara brutal…! :-D

    Hoppas du får en fantastisk påskhelg!
    Kram M

  2. Haha! Vilka många igenkännande fniss och skratt som ditt inlägg lockade fram. Är ju uppvuxen på skogsgård med sågverk. Har också timmer- och vedhanteringen med mig sen barnsben därifrån och via scouterna. Det var också därför jag flippade ur vid sommarens flottbygge när vi skulle plocka stockar ur en trave med bara händerna. Det är stort nej på att jobba så, ge mig en timmersax! Vill inte ha klämda fingrar.

    Men sen är det ju som du skriver. Träningen har man nytta av i praktiska arbetssituationer, men träningen har ju idag blivit lite ”istället för” kroppsarbete. Men oavsett hur man löser det eller vad man jobbar med, så mår ju kroppen bra av att få arbeta och röra på sig. Snyggt jobbat av dig och din man med veden igår!

    • Ja jösses, har en pappa som i princip bott i sin lilla skog varje ledig stund :D Minns att jag en jul köpte en ny timmerkrok åt honom, haha!

      Utan (gym)träning skulle vi stillasittande själar gå mer eller mindre sönder, så är det ju. De flesta av oss har alldeles för lite kroppsarbete i våra liv, sen var det ju inte direkt bättre förr när de slet ihjäl sig…! Men ja, jag njuter när jag får göra ”naturlig rörelse”!

  3. Jag har en teori om det där. Jag tror att vi blir alldeles extra tillfreds och belåtna med oss själva när vi har gjort ”primitiva” sysslor som går ut på att trygga tillgången till mat och bränsle så att vi skall överleva nästa vinter. Hugga ved, plocka svamp, baka bröd – en gång i tiden var det de viktigaste vi kunde göra.

  4. Kan nästan känna lukten ända hit :) Låter helt fantastiskt och jag har inget sådant kroppsminne från ved sedan jag var barn. Växte upp i en lägenhet men vi var i skogen jämt. Och då menar jag jämt så skogen finns där i mig, men inte veden. Vi har mycket som ska huggas upp nu och jag kanske ska börja lösa av mannen i det hela. Seriöst! Tack för inspiration <3 Påskkram!

    • Jamenjaa, ut på vedbacken med dej :P
      Hälsa maken att jag hårt funderar på att skaffa ”en sådan där klyvklump att sätta på huggkubben”, som vi pratade om när jag och Åsa var hos er :)
      Kram och du, vi ses jättesnart!!!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s