in i de beslutsamma trakterna av tankesfären.

jh6 (1)

Vad ska jag säga? Jag fick uppleva Jon Henrik Fjällgren igårkväll. Tog ett tag innan jag upptäckte honom, minns bara att jag uppmärksammade att han varit med i Melodifestivalen, men eftersom jag inte tittar på den så förstod jag inte storheten förrän lite senare.

Jonna Jinton gör just nu en av sin drömresor. Hon är på roadtrip i svenska fjällen och just nu i Abisko, två vackra inlägg  här och här. Hon gör något som jag själv drömmer om och med hennes bilder och ord bakom örat, fick jag igår lyssna och se Jon Henrik jojka.

Det går liksom inte riktigt att förklara vad det gjorde med mej.

Jag har känt… ja, senaste dryga året ungefär, en sällsam längtan till den storslagna naturen i norr. På något sätt går det emot allt vad jag kände under min uppväxt, då pappa jämt drömde om Lappland och jag har suttit otaliga mil i bilbaksätet längs med snirkelvägar i Norge och norra Sverige. Då var det bara jobbigt och jag tittade knappt ut genom bilfönstret.

Det enda jag ville vara att resa ner till palmerna och solen.

Nu har jag gjort resorna till värmen. Såklart vill jag dit igen. Men min längtan till de stora fjällmassiven är större.

Så står han där. Mitt i kyrkan. Stabil. Trygg. Jojkar rakt in i själen på oss. Han berättar vad jojkarna handlar om. Säger att jojka är inte att sjunga om någonting – det är att vara det man jojkar.

Och det är så självklart.

Trummorna dundrar mot trumhinnorna och det känns i hela bröstet på mej. Det går verkligen rakt in. Med ens är det så uppenbart att jojk har samma högoktaniga kvalitet som att chanta mantran. Magiskt.

För mej ledde gårkvällen mej, liksom det ofta gör när en upplevelse når ända in i hjärtegrunden, in i de beslutsamma trakterna av tankesfären. Det är mycket jag vill i mitt liv, ingivelser, planer och drömmar, som avlöser varandra. En del känns från början ärligt rätt tagna ur luften, medan andra planterar sig djupt, djupt i medvetandet. Igår sprack ett av de frön, som jag ett tag närt, vattnat och tagit hand om. Det är alltid lika spännande när det gröna spränger fram.

Och jag gläds något fantastiskt åt detta lilla gröna. För det är ett tag sedan jag haft den känslan i mej. Ett tag sedan jag känt att detta inte bara är en hafsig ingivelse, utan faktiskt något som kommer manifesteras. Wahe Guru!

Jag låter dej veta när planerna blivit mer konkreta.

 

Ja, du har ju säkert hört Jag är fri förut, men har du skruvat upp volymen? Har du ställt dej mitt på golvet? Har du slutit ögonen? Har du känt jojken? Har du varit i jojken? Har du låtit kroppen följa rytmen? Har du?

Om inte. Gör det. Nu.

4 reaktioner på ”in i de beslutsamma trakterna av tankesfären.

  1. Gåshud på det och JAA bara gör det, följ din väg! Kram

  2. Låter som en riktigt häftig upplevelse! Så nära, så IRL..!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s