med eller utan skor?

Jag såg förhandsinformation om boken Barfota – med eller utan skor nånstans och surfade in på förlagets sida och visade mitt intresse att recensera boken. Till min glädje fick jag hem ett exemplar.

Jag har alltid varit mån om mina fötter. Ända sen barn. Både mamma och min syster höll på med fotbad och det följde med mej helt enkelt. Sen under några år klämde jag in mej i för trånga skor och fick lite problem på köpet. Har tendens till hallux valgus på ena foten, men fast besluten att förebygga allt jag kan, så länge jag kan.

Idag, särskilt som yogini, känns det jätteviktigt för mej att pyssla om fossingarna. Det är världens mest naturliga sak att se till att de är hela och rena 24/7 och slippa paniksläpp när strumporna ska av i något oväntat ögonblick.

Hursom.

Sedan jag började springa har jag varit smått besatt av bra löpskor (är knappast ensam om det). Först köpte och sprang jag med rätt dämpade skapelser, men har livet igenom ogillat känslan av att ha ”tunga skor”. Jag vill ha fotnära don, som sitter bra och ger mina fötter rörelsefrihet.

Ganska snart insåg jag att barfotaskotrenden lockade. Köpte mina första Merrell och har sedan varit märket trogen. Ett par hopp över skaklarna till andra märken, men de har mest stått dammiga och orörda. Eftersom jag mestadels springer i skogen så funkar skor som är lätta, sparsamt dämpade och med lågt drop.

Ändrade jag löpstil när jag kom närmare underlaget? Både ja och nej. Var rätt ivrig när löpstegsteknik fanns i varje tidning, bok och youtubeklipp, men kom fram till att jag redan har ett okej steg. Jag dunsar i med främre delen av foten och har av naturen ett relativt kort steg. Lätt dämpade skor var ett naturligt val.

Sen tror jag mer på core, höftstabilitet och -styrka, än att stirra sig blind på var foten dunsar i backen. Att du orkar bära upp och ha balans i kroppen när du springer. Inte falla ihop och korva dej framåt.

I Henrik Eklundh Palgerts bok kan man läsa liknande historier som min och andra springande fötters erfarenheter och tänk om barfotaliv, spring och skor. Det är i princip en spin off-bok på barfotatrenden och inte minst dras flera paralleller till Born to run-boken. Hur löparvärlden för några år sedan plötsligt exploderade i olika riktningar. Allt från den enskilde som funderar om det är så att alla borde springa barfota, till skotillverkarna som försöker få in just sin sko på marknaden i rätt ögonblick.

För en löparnörd ger kanske boken inget nytt i sig, å andra sidan tuggar man gärna i sig hur andra resonerar och att läsa om andras (fot)resor kan absolut få en att rannsaka sitt eget förhållande till fötterna och skorna. Det är solskenshistorierna som gör boken och som får mej att nicka bifallande – att såklart är det den minimalistiska skon, som hjälper kroppen att arbeta mest ekonomiskt. Annars hade vi väl blivit födda med skor på?

Jag är ju en lat människa. Egentligen ganska ointresserad av debatt. Eller. Jag har lätt att låta bli att ha en åsikt. Barfota – med eller utan skor, tar delvis upp debatten om både barfotaskofenomenet och löpstegets betydelse. Sidor och åsikter belyses. I de partierna bläddrar jag en del. Kanske för att jag vet var jag har mej själv, kanske för att jag tycker var och en ska pröva sig fram själv. Det är ingen skillnad hur många recensioner en sko får eller vilken erfarenhet grannen har av sitt löpsteg – det enda som leder någonvart är att du springer.

Syvende og sist. Har du inte tidigare reflekterat över dina fötter, hur de mår och hur de bär dej när du springer. Ja, då är det dags. Både att leta efter boken och ta av dej strumporna. Till att börja med.

Tack för rec.ex. Eklundhpaglert förlag.

4 reaktioner på ”med eller utan skor?

  1. Har du testat Altra? De har en extra stor tå-box och är zero drop så det är ganska mycket barfota-känsla på de. Deras modell One är dessutom väldigt lätt. Annars springer jag ju mest i maxi-skor (dvs Hoka) men jag har Altra till vardags som promenadskor och har blivit lätt besatt av att kunna vicka på tårna när jag vill.

    • Har nog inte hört om Altra, som sagt har jag fastnat för Merrell och de modeller jag haft har rejäl tåbox. Tack för tips ändå! Och ja, tåvick är frihet 😊

  2. Läser ikapp, är inne på mina andra merell (även om jag går i mina) och bara älskar dem. Mest de första som är jätteslitna. Har en stel stortå som jag skadade för några år sedan men försöker stretcha fötterna så gott det går. Undra om det inte finns något pass för fötter i kundaliniyogan? Har ju min fina vana att smörja in fötterna nästan varje kväll, då behöver man nästan aldrig fila dem. Har nu hittat en fotsalva på apoteket Apoliva med bara naturliga ingredienser, rekommenderas. Ja som du märker är det här ett hjärteämne för mig med. Kram

    • Fötter är verkligen en hjärtesak! För mej har yogan helt klart fört mej närmare mina fötter, både rent fysiskt men också skapat en bättre relation till dem. Känns jätteviktigt att ta hand om den, smörja och låta dem jobba i yogan, träningen och rörelsen.
      Kram!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s