yoga journal, energidränage och ljudbad.

img_20160911_152751.jpg

Veckan som gick går inte till historien som den mest tjolahoppiga. Ge mej noll lediga kvällar en vecka, föräldramöte och tonårstjejiga intriger på det och jag kan tänka mej att låsa in mej i vilken jordkällare som helst. Tack och lov funkar viloläge med ett par Yoga Journals, som jag inte hunnit med förut, träning och god mat också. Nu är jag nästan människa igen.

Energidränage kan se ut på så många olika sätt. Yogan har gjort mej uppmärksam på mina. Jag fixar inte full kalender, inte ens en halvfull. Jag har försökt och jag har försökt att planera så att jag gör det lätt för mej trots att datum och tider hopar sig, men hur givande en del saker är, så behöver jag tydligen mer bara-stirra-in-i-väggen-tid än de flesta andra. För så länge jag jobbar heltid (och vill ha det så tillsvidare), så får jag vara försiktig med mej själv och min fritid. Veckor som denhär påminner mej. Som en stickig filt.

Plussar på lite personkemisk kortslutning, som suger musten ur mej. Jag har alltid haft svårt för att prata om vädret. Eller prata om ytliga saker i timmar. Känner mej nästan alltid som en outsider. Den märkliga, som inte klär sig som andra och som har ett radband runt handleden. Jag kände mej så himla dum på föräldramötet i veckan. Korkad. En del människor får mej att känna så. Jag undviker dem när jag kan, men ibland hamnar jag i deras sällskap. Jag förvandlas till den blåögda blondinen, som inte har koll på ”riktiga och viktiga” saker.

Jag vet bättre och jag vet att det bottnar i något gammalt, men det är inte sådär bara att stå med stolt nacke när man blir nertryckt i skorna som en gammal strumpa. Ett par möten av denhär sorten i veckan och jag påminns om att vara mer uppmärksam, och inte så diplomatisk jämt. Inte ta någon skit.

yogaochljudbad_1

Som motvikt donar jag med min meditation. Tjugonionde dagen idag. Det är inte lika jobbigt längre, men det är fortfarande utmanande. Jag klarar hållandet av andetaget bättre och har hittat nya nyanser av att hålla ögonen 1/10 öppna – har inte riktigt begripit mej på det förut, men nu upplever jag att jag förstått vad det är att bara låta lite ljus sippra in.

När det är lite svajigt utanför yogamattan, så är en stabil sadhana guld värt. Då längtar jag till den fast den är allt annat än lättgjord. Det blir som en oas, ett andhål. Inget rubbar mej just då. I stunden.

Och den allra största behållningen i helgen har jag haft av att ha planerat klart en kväll med yoga och ljudbad. Fått kontakt med en kille, som jag faktiskt inte ännu träffat personligen, som samarbetat med andra yogisar med liknande upplägg. Min magkänsla suckar förnöjt och genast jag publicerade informationen rasslade anmälning på anmälning in. Så ävenom jag precis suckat över en jobbig vecka, så är det själaroligt att få ägna tid och energi åt något som i slutändan kommer berika både mej själv och yogavännerna i trakten.

10 reaktioner på ”yoga journal, energidränage och ljudbad.

  1. Känner igen mig. Jag är extremt dålig (och ointresserad) av ytliga dialoger, det blir som tomt i hjärnan och jag låter ihålig och typ dum i huvudet, men att prata om livet med kompisar – älskar det! Detsamma gäller det här med egentid och ett lugn i livet, jag är helt fascinerad av människor som går på AW flera kvällar i veckan och sedan fyller helgerna till 100% med aktiviteter, liksom hur orkar de? När tankar de energi? När får själen vila?
    Mvh Ensamvarg (med sin lilla flock)

    • Hål i huvudet! Det ÄR ju det jag får när diskussioner handlar om fan och hans mormor…. men som du säger, pratar vi om livet, så sinar det aldrig!
      Mvh, Den Andra Ensamvargen med sin miniflock :)

  2. Å vad jag känner igen mig i det där med att vara outsider på föräldramöten! Trodde faktiskt att det bara var jag som känner mig dummare än dummast. Allt andra tycks ju veta exakt vad de ska fråga och säga. Alla utom Marika hon kan bara fika. Kram på dig!

  3. Alltid haft svårt för föräldramöten, det lockar ofta fram en massa märkliga diskussioner som oftast inte hör hemma där.
    Låter som en fin plan med yoga och ljud, kram!

    • Men exakt, märkligt är bara förnamnet… Och alla konstiga jämförelser om ”mitt barn och andras ungar”, tydligen även i gymnasiet, herreminskapare!
      Kram syster!

  4. Känner igen, min kalender blev också halvfylld och genast blev allting upp och ner… jag längtar efter tystnad, lugn och ro…Yoga och ljudbad låter fantastiskt varför bor du så lång bort? Kram

  5. Hej Nina! Det här är min första kommentar nånsin på ett blogg :)
    Jag fattar inte va d e med dig?! OFTA lämnar jag med mun ipi när jag läser dina inlägg. De du skriver t.ex. om föräldrämötet har jag ALDRIG kunnat klä till ord – och så plötsligt är det DU som skriver EXAKT de jag sku vila få sagt men inte fått tymi ur bakenda helt enkelt :D För många år sen slutade jag att gå på föräldramöten..för he mesta(!) e bara bullshit med en massa besserwissers till föräldrar(inte alla) och lärare(inte alla) (känns de som). VILL man veta hur det går för ens barn – så får man nog höra det på annat sätt. Kvartssamtalen har varit dom (för mj) som räknas. Öga mot öga med eller utan barnet. UTAN outsiders ;) KRAM

  6. Jag hade nog aldrig riktigt tänkt mig att du skulle läsa Yoga journal! Vad tycker du om den? Jag gillar den mycket, trots att det på sätt och vis är rätt mycket samma lika efter ett tag. Men den är snygg och ganska smart.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s