omätbar livskvalitet.

img_20160912_092540.jpg

Steg upp extra tidigt imorse. Dels för att hinna krama om hemkommen dotter, som varit borta hela helgen, och dels för att få i mej en tidig frukost. Ville hinna springa innan jobbet (började vid lunchtid), men det är alltid lite bökigt med yoga, frukost och löpning. Det är liksom inget som funkar om jag är proppmätt eller tvärtom, vrålhungrig.

Nåja, det löste sig och ut kom jag. Med krampkänningar i hamstrings efter gårdagens batalj i garagegymmet. Aj aj. Gick som en stelopererad tennsoldat till att börja med, men sen gav det med sig. Vet ju att rörelse är bra, när det kommer till träningsvärk och mej funkar rörelse ungefär fyratusen gånger bättre än stretch .

img_20160912_092127.jpg

img_20160912_092151.jpg

Så fint imorse. Så fint. Älskade september. Benen blev lättare för varje steg och jag var tvungen att bromsa mej flera gånger för att inte komma ur återhämtningsläget. Ville gärna ha kvar mina ben när jag kom hem. Men det är så svårt när stigarna är lättsprungna och allt bara är så…. perfekt.

img_20160912_092225.jpg

Är förvånad att alla älgflugor, som krälade i håret på mej, inte syns på bilden. De är äckligt många i år, men jag kan bara inte trava runt på asfalt för att slippa dem. Då dör jag litegrann. Det är värt att behöva trassla dem ur håret. Har också erfarenheten att det är när man står för mycket stilla (och fotar!) som de flesta landar på en, eller när man går lite för långsamt. Visst landar de också när man springer, men inte sådär hysteriskt. Jag kan leva med dem. Nästan. Lite. Uäk.

img_20160912_091021.jpg

Dryga sju kilometer njutning. Och krampkänningarna lämnade ute på någon åker. Älska kroppen, älska rörelse, som jag skrev på Instagram. En del dagar och en del träningspass är det extra tydligt hur stor skillnad det gör. Det går åt en hel del investering i tid och prioriteringar, men det betalar sig tillbaka hundra gånger om. Min livskvalitet har stigit omätbart mycket sedan jag blev en sådan där som tränar. Innan var jag rastlös och hade en mycket skevare självbild. Nu är jag mer centrerad både i mej själv och i mitt liv. Det var det där med att hålla själv i ratten.

img_20160912_095102.jpg

Ett stycke omätbar livkvalitet. Take it or leave it.

5 reaktioner på ”omätbar livskvalitet.

  1. Underbart. Helt enkelt. Alltihopa. Utom flugorna :)

  2. Ljuvliga foton! Ack, denna September. :-)
    Men har (*peppar peppar*) inte sett EN ENDA älgfluga i år…? :-o
    Och så snabb har jag inte blivit… Haha!

  3. Vilken jäkla power helt enkelt (förlåt att jag svär). Kram

  4. Det där med morgontimmarna… jag är morgonpigg och vill gärna göra ALLT innan jobbet, även de dagar jag börjar kl 7. Så imorse kom sambon upp 5.30 och konstaterade sömndrucket att det här går bara inte… jag måste börja stänga dörren om mig när jag ska sjunga mantran. ;-) Kramar från en som också gjort sin sadhana och sprungit i morgonljuset idag. Sat nam!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s