om rörlighet, liv i livet och morgonvärme.

img_20161026_164829.jpg

Fast kroppen strular lite, så känns det mesta rätt lugnt och fint. Är helt förundrad över hur effektiva rehabövningarna är, som kära syster delade med sig av. Har sovit skönt sedan helgen och lifvet är helt klart ljusare om man slipper vaka. Och som vanligt har allt känts bättre av att hålla igång rörelseapparaten. Jag förgås om jag måste sitta och vänta ut något. Så länge man i övrigt är frisk och van att röra på sig så finns alltid alternativ.

Varvat löpning med rörlighetsövningar. Inser att i synnerhet mina bakåtböjar är ringrostiga. Tänker att allt hänger ihop och om jag gått och stelnat till mej i bröstryggen, så är det inte undra på att karpaltunneln är påverkad också. Mycket beror säkerligen på styrkelyften och den anspänning som de facto krävs för att bibehålla ”stålkorsetten”. Särskilt i bänkpressen där jag gått framåt litegrann, så känner jag stor skillnad i ryggaktiviteten nu än när jag började pressa. Kruxet är tydligen bara att jag inte får fuska med rörlighetsträningen. Upp i sadeln på nytt bara och låt det (mys)knaka i bröstkorgen!

Annars så älskar jag dessa veckor nu. Det var en höst som jag på riktigt började utforska yogan och det har satt sig som ett fint skimmer i mitt minne. Jag älskar att tassa upp på morgnarna i mörkret, göra mina rutiner och sen tända ljuset bredvid yogamattan. Tystnaden, det kompakta mörkret och morgonens lugna kvalitet. Så otroligt tacksam över just den stunden varje dag. Det gör liksom inget att det mest bara är måndagar, fredagar, morgnar och kvällar just nu. För nånstans sätter morgonyogan tonen för inställningen till allt – det är där och då som jag påminns om att livet är nu. Här och nu. Oavsett hur fort veckorna går eller hur långa och tunga de än är. Det må vara en klyscha, men jag skriver under att det handlar om att fylla dagarna med liv, inte livet med dagar. Och dendär stunden när jag tänder ljuset och borrar ner tårna i min ullmatta, ja, då blir det väldigt tydligt.

Sen undrar jag. Jag är alltid varm på morgnarna. Fryser och huttrar om kvällarna, men vaknar varm och mjuk. Maken och dottern har helt annat blod i sig, de fryser som små nakenhundar varje morgon och fattar inte hur jag kan gå omkring och vara sådär mysigt varm. Har inte tänkt på det tidigare, men insett sedan höstbrrr:et kom att jag helt klart dragit längre strået på morgnarna hos oss.
Hurudan är du?

6 reaktioner på ”om rörlighet, liv i livet och morgonvärme.

  1. Alltid varm inombords, dygnet runt. Innan jag började med yoga hade jag kalla händer och fötter, de var som isbitar men det är helt borta nu. Duschar helst kallt men fick rådet av Shandor att duscha varmt utifrån min egen inre värme och det är mycket bättre för mig faktiskt. När jag kliver ur duschen blir jag sval och det är perfekt.
    Tycker mycket om din beskrivning av dina morgnar. Det där rofyllda när man är själv med sin yoga, det är oslagbart. Ljus och mörker, vilka dagar som helst. Varm kram!

  2. Jag fortsätter att simma mellan varmt och kallt. Ena stunden drar jag av mig allt. Nästa fryser jag. Fast jag tror att det är de där nedrans medicinerna som gör det. Om allt går bra ska jag väl snart slippa dem. Varma kramar!

  3. Jag är ganska varm av mig och fryser sällan i vardagen. Däremot så faller min kroppstemperatur ganska dramatiskt efter träning och då blir jag iskall om jag inte duschar omedelbart. Så när vi var i fjällen så frös jag som en hund på kvällarna oavsett hur mycket kläder jag satt på mig men blev varm någon gång vid tre-tiden på natten (när det egentligen är som kallast) och kunde då plocka bort dunjackor och dubbla underställ. Torkel å andra sidan, är mer frusen men blir sällan nedkyld på samma sätt som jag. Märkligt det där.

  4. Åh så härligt du beskriver din morgonyoga. Min har ju varit lite svajig men nu börjar det blir stabilt igen. För mig känner jag inte alltid att den sätter dagen men däremot är vikten av att få yogan gjord det som gör morgonyogan bäst för mig. När jag var yngre var jag alltid iskall om händer och fötter, yogan har fått mig varm men när jag stressar eller mår sämre blir jag genast kall om händerna igen. Jag är mer frusen på kvällen än på morgonen. Kram♥

  5. Kall på kvällarna, speciellt fötterna är iskalla trots dubbla strumpor. På mornarna är jag varm och gosig. Har inte tänkt på det förr, men så är det.

  6. Vad mysigt det låter! <3
    Jag är alltid kall och frusen så här års. Megavata! *skratt* Det kan bli lite bättre om jag äter mycket kokosolja.
    Tror att jag blev ännu mer frusen sedan jag gick ner så mycket i vikt efter graviditeten. Jag märker det när jag äter upp mig på somrarna. Då blir jag varmare. När det bara är skinn och ben så fryser jag mer. Önskar att jag kunde behålla lite av det där sommarfettet, men tyvärr kan jag inte lägga på mig när jag äter "rätt" och motsatsen är ju inget alternativ. ;-)
    Kram

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s