tusen stjärnor och om att sitta med sig själv.

Sedan jag ändrade mina morgonrutiner efter semestern i somras, har mina mornar fått en helt annan kvalitet. Jag upplever det inte längre som att jag måste skynda med min sadhana och det är ytterst välsignat. Frukost äter jag på jobbet under morgonkaffet och med det är dessutom min mage så mycket mer fridfull.

Jag kan stiga upp lite senare och har ändå mer tid. En väldigt trevlig ekvation.

Detta har fört med sig en skiftning i min yoga. En sorts frid. Jag har genom åren upplevt mej relativt stabil i min sadhana, men ändå på något plan velat vara någon annanstans. Nu vill jag inte det. Jag har det jag behöver just nu. Jag har verktyg och jag har disciplin. Samtidigt är det inget yvigt och bombastiskt. Tvärtom. Såhär komprimerad har jag nog inte varit i mitt görande någonsin. Det lilla formatet gör att jag verkligen både orkar och klarar av att hålla ut.

Ur denna frid har stilla beslut växt fram. Delvis påhejat av polletterna, som trillade ner för någon vecka sedan och med det som lades till i min sadhana efter just den helgen. I synnerhet praktiserande av närvaro. Jag kan glömma ibland hur viktigt det är för mej att återkoppla till alla mina sinnen och alltings varande. De perioder då jag rätt blint såsat runt i prestation, görande och nånsorts ego-uppfyllande business, har det sällan vuxit fram något gott. Däremot när jag sett till att landa ordentligt i min meditation, så har livet liksom uppdaterats och jag har kunnat fatta beslut som hållit i längden.

Något som triggat mej ett bra tag är Bound Lotus Kriya. Den kommer till mej i de mesta märkliga sammanhang och dyker upp där jag inte väntat mej. Något i mej har länge velat kasta mej in i Bound Lotus med huvudet och egot vid ratten, medan något klokare längst in velat vänta. Ja, är det något jag tagit till mej genom yogan så är det att vänta in. Inte tugga i mej första bästa ingivelse och sedan inse att det gick åt fanders. Bound Lotus är något som bubblat i mej ända sedan början av yogalärarutbildningen, men som jag först nu känner mej mogen nog att arbeta med i min sadhana.

Jag ska berätta mera småningom, men i detta nu känns det lagom stort att delge ett av de större stegen jag hittills tagit i min practise. Att skala ner till ett minimum utåt sett, men verkligen zooma in och förstora allt det som pågår inuti.

Det andra som landade i mej häromveckan var att Level 2 hoppar jag inte på i nuläget. Inte i den form där jag är tvingad att åka långt ut i världen för att kunna delta. Det är så tydligt i mej att de långa fysiska resorna (ofta ner till solen) i kombination med en ytterst djup inre resa, inte är det jag eftersträvar just nu. För mej utesluter det ena faktiskt det andra i rätt stor utsträckning. Istället kommer jag med största sannolikhet att gå Sat Nam Rasayan-utbildningen Steg 1 i Umeå from. nästa höst. En ettårig utbildning, spridd på sju korta träffar, som varken tar massor av tid, pengar eller energi i resande och praktiska omständigheter. När jag tog beslutet och ändrade riktning på min fördjupning, så var det som att tusen stjärnor tändes i bröstkorgen –

bara för att jag suttit med mej själv.

8 reaktioner på ”tusen stjärnor och om att sitta med sig själv.

  1. Så skönt att veta istället för att våndas, när besluten tar sig själva! Bound lotus ger mig rysningar tänk så olika med samma yoga. Kram och keep up♥♥

  2. Ja, det där med att resa ut i världen… för en som är djupt rotad i norr är all kundalinibusiness så långt borta!

  3. Ser fram emot att få höra mer om din upplevelse Bound Lotus. Jag påbörjade den när jag precis blivit klar med utbildningen. Den är tuff. Den är härlig. Den är omtumlande. Jag var inte redo för den då, men i sinom tid hoppas jag på att ta mig an den igen.
    Wahe Guru <3

  4. Bound lotus. Mmm, dit jag är på väg. Just nu med ”bara” lotus på olika vis men igår nådde pannan golvet, helt otippat. Men jag får inte tag i fötterna, någon dag är jag där och då börjar nästa steg. Förstår dig så innerligt väl i den asanan. Och så underbart med ditt beslut, tänk att lite stilla ensamhet är så välgörande! Varm kram

    • Förstått att du jobbar med den. Jag tar mej an den ytterst ödmjukt. Känns nästan lite heligt. Ska vara varsam i och med den. Kram!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s