nu lyfter vi.

img_20161231_191218.jpg

Jag nämnde träningsmål i min lista. Jag har inte precis strösslat sådana omkring mej. Velat vara försiktig med uttalade prestationsmål, då jag vet hur skört det kan vara när målet blir viktigare än resan och så står man där med skador, misslyckanden och vilsenhet.

Men efter en tid av väl mycket hattifnattande har jag beslutat att strukturera upp mej. Jag behöver det som morot och motivation. Under hösten har jag matat mej med inspiration och i tanken formulerat vad jag vill uppnå, och det har varit självklart att följa Lovisa Lofsan Sandströms deviser om träningsfeminism och uppnående av mål. För mej är Lovisa en sann förebild, hon är väldigt yogisk utan att vara yogi och hon för fram sin träningsfilosofi så att jag både kan känna igen mej i hur jag tränar redan nu, men också hur jag vill göra det på sikt och ur ett hållbarhetsperspektiv (träna för livet!).

Först nu har jag börjat hitta min plats. Det har tagit tid. Att som medelålders (herregud) bli en tränande människa och snöa in på tyngre styrketräning, har inte bara varit bananskal. Att dessutom vilja träna hållbart och för livet, men också vilja bli riktigt stark, har inte precis gjort identitetskrisen lättare.

Men nu sitter jag alltså här med prestationsmål. Jag har mål uppsatt för hur tungt jag vill klara av att lyfta och pressa innan 2017 är slut. Det känns både coolt och skrämmande, men allra mest otroligt inspirerande. Jag längtar återigen efter att få gå ut i garaget och ställa i ordning för mitt pass, plocka vikterna och placera bänken rätt. Något som fattats mej i rätt många månader faktiskt.

En del av målen har jag kortare resväg till, andra kommer jag få jobba lite hårdare för. Precis som det ska vara.

Det är de tre stora jag vill gå rejält framåt i, dvs. marklyft, knäböj och bänkpress. Samtidigt kommer jag jobba med axelpressarna, stötarna och frivändningarna, mest för att jag gillar dem och för att de är så allround. En liten hint viktmässigt i de tre stora är att viktmålen står i relation till min kroppsvikt, med andra ord realistiska och helt klart uppnåeliga mål.

Jag tränar på egen hand, men har kunniga människor att vända mej till när och om jag behöver få input och stöd. Det är en del av paketet att jag kör mitt eget race och att jag inte lutar mej mot en PT. För grundbulten är fortfarande att träna för att det är roligt och min frihet står för en stor del av den (rörelse)glädjen, däremot är det dags att våga kliva fram ett steg och börja skörda frukter av allt jobb jag faktiskt lagt ner senaste åren.

3 reaktioner på ”nu lyfter vi.

  1. Jag tror det kan vara kul och inspirerande att ha prestationsinriktade mål OCKSÅ. Men att man inte tar dem på för stort allvar, om man misslyckas. Man är ju inte sin prestation, liksom. :-)

    Heja dig! <3
    Kram M

  2. Ping: inte bara träna. | yoga ♥ löpning

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s