kalle, min kalle.

IMG_0369

Jag såg på senaste avsnittet av Kalles sex liv igårkväll. Om när han hälsar på i 1800-talet. Det skärmfria livet, du vet. För trots att jag inte helt vill lämna bort skärmarna, internätet och uppkopplingen, så kan jag bli så förbannat trött på dem också. Att allt kretsar kring om det delats tillräckligt många gånger och om något nått tillräckligt långt fram i flödet. Usch.

Leker ibland med tanken att skita i allt. På riktigt.

Sedan i somras och särskilt efter yogaretreatet, så har jag faktiskt trappat ner. Missar säkert halva Instagram och ännu mera på Facebook. Ändå kan det stå mej upp i halsen. Men. Jag väljer bättre. Jag väljer oftare att inte scrolla på måfå.

Samtidigt hade jag tex inte nått ut med min yoga om jag helt stängde ner. Eller jo såklart, men det skulle vara väldigt mycket krångligare. Jag hade inte heller fått möjligheten att arbeta med administration hemifrån. Bloggen hade fått stryka på foten också. Det är inte bara on eller off. Däremot är det, som Kalle summerar, ett val. Vara aktiv i valet att slentrianmässigt tafsa på mobilen, eller att låta bli. Istället lyfta blicken, bli skitig under naglarna och leva mer här och nu.

Och jag vet. Det är så väldigt klyschigt att ens skriva om detta. För vi vet redan. Ändå slår det mej allt oftare hur sjujäkla sjukt det blivit! Fastlåsta vid skärmar. Vid något som verkligen inte är livet.

…på tal om Kalle. Han kommer hit nästa vecka. Händerna mot himlen för alla engagerade själar, som finns här på de Österbottniska slätterna, och som bjuder hit intressanta människor. Jag väntar som ett barn på julafton.

4 reaktioner på ”kalle, min kalle.

  1. Jaaa! Jag anammar detta tänk mer och mer, och kanske ännu mer sedan jag börjat jobba. Så mycket viktigare det andra blir.
    Jag ser också på allt som händer på nätet med andra ögon, eller utan filter kanske jag skulle säga. Jag har under en tid börjat bli blivit mer avigt inställd till några av de grupper jag följer, där en del nästan blir fanatiska i sitt sätt gentemot ”gurun” som de ser upp till. Som att hela livet händer vid datorn, på Facebook.
    Jag vill egentligen inte döma någon, jag hänger ju periodvis ofta på nätet jag med, men jag förstår inte hur det kan bli så mycket viktigare att vara i det virtuella än att vara ute i riktiga livet. Det är så lätt att sitta bakom skärmen och vara andlig menar jag, och blint lyssna till någon annan.
    Sedan är nätet absolut ett sätt att nå ut med sitt företag, blogg etc. och det är helt i sin ordning. Ja man gör förstås som man vill, men det här väcker mycket tankar kring vad man gör bara för att det blivit en (o)vana.
    Jag ska sluta svamla nu. Borde kanske väntat med att skriva detta till en dag när jag är piggare. *skratt*
    Kram på dig! <3

    • Måste svara med fler ord senare idag ❤️

    • Jag orkar ju inte hänga i grupper överhuvudtaget, måste jag ärligt säga. En tid kan något kännas relevant, men så blir jag trött på ständiga aviseringar. Inte heller har jag tid (!) att hänga på tex. YouTube och kolla videon med föreläsningar etc, får myror i brallorna direkt. Nej, jag är rätt fed up med mycket just nu. Vill bara hänga i de cirklar som verkligen ger mej något och som inte kräver så mycket av mej, för det är också det – jag är inte den som är så aktiv med att kommentera, engagera mej och trycka gilla på allt. Känns helt absurt att man ”borde” det för att ”hänga med”. Nej, jag hoppas att det räcker med att vara online när och om man vill.
      Kram och härligt med svammel ;) ♥

      • Instämmer helt! Och ja, alla dessa aviseringar. Har stängt av allt detta nu och ska gå ur en del grupper som är för… host… ”sliskiga”. 😂
        För mig är också självständigheten viktig. Att inte bli beroende av andra eller att andra ska bekräfta det jag gör hela tiden. Kanske har jag fått
        en annan självinsikt nu, jag vet inte, men jag kan inte vara beroende av andra för mitt andliga liv. Du och några få andra inspirerar och förgyller tiden här, men i övrigt är det egentligen inget jag missar genom att vara offline i längre perioder.
        Kram igen 🌸

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s